Eva Önnesjö har läst och anmäler här en ny bok om fem kvinnoorganisationer i Göteborg. 

Det var kring förra sekelskiftet som Fredrika Bremers uppmaning till kvinnor i hela värden att organisera sig blev verklighet. Kvinnorna, som drevs av en helig vrede över männens dominans, hade fått nog av sina medsystrars utsatthet, fattigdom och obefintligt inflytande. Bakgrunden var de stora samhällsförändringarna kring förra sekelskiftet men också de nya utbildningsmöjligheter som öppnades för flickor och kvinnor.

Gruppen Idéburna kvinnoorganisation i Göteborg har sedan 2016 lagt ner ett stort arbete med att dokumentera fem lokala kvinnoorganisationer som alla verkat i mer än 100 år. Tanken är att en förkortad version av den nyutgivna boken ”Så här kan vi inte ha det!” ska ingå i antologin ”Göteborgskvinnor i rörelse/r” med planerad utgivning 2021 i samband med Göteborgs 400-årsjubileum.

De fem kvinnoorganisationer som beskrivs i boken är Vita Bandet, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Fredrika Bremerförbundet, Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb och Göteborgs Idun. Samtliga startade kring förra sekelskiftet och sammanföll med kampen för kvinnlig rösträtt. De hade alla politisk påverkan och/eller socialt hjälparbete på programmet.

Göteborgs Kvinnoförening, som verkade under åren 1884-1891 var en viktig föregångare till de kvinnoorganisationer som sedan bildades. I Kvinnoföreningen arbetade man mot den reglementerade prostitutionen, startade koloniverksamhet, la grunden för återvinningsprojektet Myrorna, startade Kvinnornas självhjälpskassa och gav ut en tidning.

En av de beskrivna kvinnoorganisationerna är Vita Bandet, som i början av 1900-talet var den största kvinnoorganisationen i Sverige. Med influenser från USA bildades kvinnliga nykterhetsföreningar runt om i landet under mottot ”För Gud, hem och alla land”. Göteborgsföreningen, som startade 1898, ägnade sig åt skolning i demokrati, barn- och ungdomsverksamhet, hushållskurser, hjälp till fattiga barnfamiljer, barnavårdskurser, internationell hjälpverksamhet, hemsysterbyrå och alkoholrådgivningsbyrå för kvinnor. Arbetet för att se till att människor fick nyttig och näringsrik mat resulterade i att AB Hvita Bandet 1909 öppnade en nykterhetsservering i Vinterpaviljongen i Slottsskogen. Efter påtryckningar från nykterhetsvänner beslutade stadsfullmäktige samma år att spritförbud skulle råda i Slottsskogen, en plats som vid den tiden var beryktad för superi och slagsmål. I mer än 80 år bedrev Vita Bandet omfattande social verksamhet som sedan efter hand togs över av kommun och myndigheter. Föreningen Vita Bandet i Göteborg avslutade sin verksamhet 2009 och på hösten 2017 bestod Vita Bandet i Sverige bara av en förening – den i Malmö.

Ofta var de organiserade Göteborgskvinnorna medlemmar i flera föreningar samtidigt. Tack vare samarbetet i paraplyorganisationen Centralkommittén för kvinnoföreningar i Göteborg blev de tillräckligt starka för att vara viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. Allt detta och mycket mer skildras i boken ”Så här kan vi inte ha det”. Läs och förundras över hur mycket dessa kvinnliga pionjärer åstadkommit. Det är bara att instämma i författarnas reflektioner: När de fem ideella kvinnoföreningarnas hundraåriga historia i Göteborg låg samlad framför oss häpnade vi över vad de åstadkommit och att de överhuvudtaget hade orkat. En del av dem som gått i spetsen var ogifta kvinnor, en del välbeställda, men många av de aktiva var kvinnor med barn och begränsade ekonomiska resurser. Hur var det möjligt för dem att lägga så mycket tid och kraft på att bekämpa orättvisorna som manssamhället uppvisade och hjälpa de mest utsatta? Så många oavlönade timmar, så mycket motstånd, misstro och förakt, ett så högt berg att bestiga!

Boken går att beställa på Bokus via nätet eller i bokhandeln på Bokinfo. Ett mail till ulla.holmlid@gmail.com går också bra.

Eva Önnesjö