Välkommen att fira Folknykterhetens dag digitalt med oss, Kristi himmelsfärdsdag, torsdagen den 13 maj, kl 14.
Du får följa med på ett besök i Ordenshuset på Skansen.
Caroline Zakariason, förbundsordförande SBU, Sveriges Blåbandsungdom är dagens huvudtalare.
Britt-Marie Börjesgård, Våra Gårdar, berättar om husens betydelse.
Sång och musik Johnny Boström och Martin Kjellin.
Vi ses i Lifesize
Arrangemanget genomförs i samarbete med NBV.
Vad är Tempelriddareorden? Vad har den för historia
och har den en uppgift idag?
Den 26 september öppnar Tempelriddareorden porten till sin unika lokal på Kammakargatan 56. Det blir visning av lokalerna, ett föredrag om ordens ursprung, syfte och mål. Besöket avslutas med ett samtal.
Kom, ställ frågor och delta i samtalet!
Torsdagen den 26 september 2019 kl. 18.30 i Tempelriddareordens stamhus, Kammakargatan 56 i Stockholm
Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris Anmäl dig senast måndagen den 23 september till Ingrid Nilsson, e-post: ingridnilsson1901@telia.com, eller tel. 070-55573 75. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!
Det goda samtalet, torsdagen den 20 april har lokalerna som tema. Nykterhetsrörelsen skaffade tidigt egna lokaler. Det blev hus för demokrati och mötesfrihet. Hur kunde det gå till när en nybildad förening byggde sin egna lokal? Hur har lokalerna utvecklats över tid och vilken betydelse har lokalerna haft för organisationen?
Britt-Marie Börjesgård, antikvarie och ledamot i sällskapets styrelse berättar. Välkomna att delta i samtalet!
Torsdagen den 20 april 2017 kl.18.30
IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
Vi serverar kaffe och te; smörgåsar till självkostnadspris. Anmäl dig senast måndagen den 16 april till Bertil Lindberg berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63
Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det
Vad passar bättre så här i juletider än att dela detta radiofynd från 1945. Det är en ögonblicksbild från ett julfirande hos godtemplarna i Viktoriasalen i Stockholm. Nästan 300 personer var där på julafton. Många har familj och vänner i andra delar av Sverige eller till och med i andra länder. Intresset att få delta var stort!
För er som missade programmet i P1s ”Avgörande ögonblick” den 23 december, så kommer här är en länk till inslaget: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/651956?programid=1602
Dagen till ära har vi glädjen att publicera en historik över IOGT-NTO-föreningen i Skövde, logen 17 Thor, som bildades för exakt 135 år sedan. Berättelsen är skriven av Lars Westh.
Bland det fina flanerande folket på Skövde vattenkuranstalt blandade sig en vårdag konditorn Oskar Lindblad från stadens centrum. I ett av sällskapsrummen i societetshuset ställde han upp en boklåda med en prydlig text ” boklån 10 öre per ex”. Året var 1876 och succén given.
Efterhand flyttade han verksamheten till sin egen bostad över konditoriet och kunde då vända sig till den övriga befolkningen i Skövde. Han utökade bokbeståndet med mer folklig litteratur. Rörelsen gick bra. Han var en den tidens entreprenör.
År 1880 gick han i spetsen för bildandet av en nykterhetsförening i Skövde och den 13 augusti samma år bildades, i närvaro av högste internationelle ledaren Joseph Malins, logen 17 Thor av IOGT. Oskar valdes att leda logens verksamhet och ganska snart hade man en läsecirkel. Deltagarna kom med önskemål om titlar och Oskar tog hem. Efterhand kom dessa böcker att bli ett bibliotek där medlemmar och andra kunde låna mot en billig kostnad. Bland 1925 års kollektion fanns författare som Viktor Rydberg, Charles Dickens, Viktor Hugo, Alexander Dumas, August Strindberg, Jules Verne och Selma Lagerlöf. Där fanns även lyrik såsom Fröding och Shakespeare samt facklitteratur främst inom samhällsfrågor. Logen Thors bibliotek utökades efterhand och hade 1918 1 800 band för utlåning. I utlåningsboken kan man finna många av den tidens Skövdebor, författaren Johannes Edfeldt var en av dem.
I slutet av april 1883 annonserades i ortens tidning att Skövde God- Templares Läse klubb skall hålla sin första fest. Vid festen hålls en auktion och inkomsterna från denna samt inträdesavgiften, 25 öre, skall gå till biblioteket. Auktionen blev ”liflig” och inbringade 70 kronor. Det rapporterades att ca 125 personer deltagit i festen.
Varje godtemplarloge med självaktning hade ett bibliotek. Inom Skaraborg-Älvsborg fanns 69 bibliotek. Nästan genomgående har de varit de första i respektive kommun. När logen 17 Thors bibliotek varit aktivt under 60 år överläts det 1940, efter påtryckningar, till det först 1930 bildade stadsbiblioteket.
Logen Thor, länge Skövdes enda föreninglokal, här var stans första bibliotek, här bildades orkesterföreningen, här spelades nyårsrevy – och här dansades det så att logen blev suspenderad.
Logen 17 Thor är under åren en betydande institution i Skövde. Föreningen bedriver all tänkbar verksamhet, musikkår, amatörteater stråkorkester, syförening, scoutverksamhet etcetera. Man var på den tiden stadens enda profana samlingslokal, där olika grupper kan ha sina möten. Bland medlemmarna fanns många kommunpolitiker och man diskuterade vid något tillfälle att gå fram med egen lista till fullmäktige val. Det sades ibland att en del kommunala frågor avgjordes i Logen Thor.När Logen 17 Thor startade år 1880 höll man till i baptisternas lokal där man hyrde för de tillfällen möten hölls. Lokalen var belägen i ett gårdshus utmed vägen mot Vaddfabriken. En eldsvåda 1883 orsakade att all material och även handlingar, bl. a de första protokollen, förstördes. Efter att ha varit i olika lokaler några år, bland annat i Assbecks hus (nuvarande Lindex), köpte logen år 1888 en tomt belägen utmed Hertig Johans gata mellan Badhusgatan fram till Fredsgatan. Ett ordenshus uppfördes (se bild) som kunde invigas den 9 december 1888.
Det var många medlemmar på den tiden och lokalen blev snart för trång. Logen hade då det största medlemsantalet den någonsin haft, omkring 350 personer, Utbyggnaden blev färdig efter en kort tid och huset fick den storlek den under följande år hade. På den tiden fanns det bestämmelser om att en ideell förening inte fick äga fastighet, följaktligen tog två av medlemmarna på sig att stå som ägare fram till man i början av 1900-talet bildade en byggnadsförening.
Logen Thors teatergrupp 1914.
Utöver den livliga mötesverksamheten kom de följande åren att erbjuda aktiviteter för envar som var beredda att välja en helnykter livsstil. Studiecirkeln föddes som bekant inom IOGT. På Logen Thor hade som tidigare nämnts läsecirkel varit knuten till biblioteket. Sparkassa och sjuk- och begravningskassa startades redan på 1880 talet och fortsatte att verka ända fram till samhället tog över dessa funktioner. Amatörteater av god klass, enligt dåtida krav, gymnastikgrupp, folkdanslag, sångkör, syförening m.m. Allt detta var aktiviteter som pågått från tid till annan och gjort Logen Thor till ett centrum för många olika intresseinriktningar. Till detta hörde dessutom offentliga arrangemang som var en årlig tradition för Skövdeborna. Bärfesterna i Dälderna och Logens Nyårsrevy var begivenheter som samlade folk från hela bygden. Folkdanslaget med sina färggranna dräkter var efterfrågade runt om i länet och musikkåren som spred glädje med sin sprittande musik. Man kan säga att det var logen Thors orkester som var impulsen till bildandet av Skövde orkesterförening. Det var i Logen Thors lokal som de första samordnade repetitionerna hölls och Logen Thors musiker ingick i den första uppsättningen av musiker i Orkesterföreningen.
Vid nyårsrevyerna var det fullsatt i lokalen. Dryga 200 kunde komma in varje föreställning.
En säregen historia inträffade 1894. När IOGT instiftades i Sverige hade den en något religiös prägel. Mötena skulle gå i den stilen, men en massa ungdom kom med och de ville dansa och ha roligt. Det var alltid strid om huruvida dans skulle tillåtas. Så sent som 1925 var det dansförbud. Händelse 1894 är unik. Vid ett tillfälle när det lektes folklekar, som var tillåtet, slog det över och det blev dans av det hela. Några äldre protesterade mot detta snedsteg och logen rapporterades till storlogen i Stockholm. Logen 17 Thor i Skövde blev suspenderad i en månad. Man fråntogs rätten att hålla möten. För att kringgå suspensionen bildades en diskussionsklubb och mötena hölls som vanligt i lokalen. Verksamheten i klubben blev livlig. Under suspensionsmånaden hölls inte mindre än åtta protokollförda sammanträden. I dessa kan man läsa om fråga om bildandet av en självhjälpsförening, om medlemmarna kan känna stolthet eller vara generade över suspensionen, om samling kring vår fana skall ses som krigiskt eller en kärlekshandling o.s.v. Kärleken till Orden stod i fokus för diskussionerna och man sände, som uttryck för det, ett telegram till högsta ledningen för att uttrycka detta. Telegrammet föranledde vice ordenschefen Oskar Eklund att besöka klubben för att ge sitt gillande till den. Man kan säga att suspensionen blev en succé.
Logen Thor var under lång tid debattforum för nykterhetspolitiska frågor. Det fanns en rad kunniga och inflytelserika personer bland medlemmarna, såväl kommunpolitiker som riksdagsmän. Man lät således tala om sig genom trägna uppvaktningar inför stadens myndigheter med krav på inskränkningar i öppethållande av krogar och systembolag vid helger och i samband med marknader, allmänna auktioner, militära in- och utryckningar etc.. Logen var på detta sätt ett vakande och oroande samvetes öga i olika sammanhang. Vid ett tillfälle uppvaktades statsministern med krav som gällde krogars uppehållande under gudstjänsttider.
Logen Thors medlemmar samlade till fotografering efter logemöte i början av förra seklet.
De män och kvinnor som för 135 år sedan bildade logen 17 Thor av IOGT och byggde ordenshuset var enkla vardagsmänniskor som säkerligen hade erfarenhet av alkoholens baksida som ekonomisk misär och mänskligt lidande. Men de hade alla en inneboende drivkraft att åstadkomma ett bättre samhälle för sig och sina medmänniskor. Vi kan förstå att under den här tiden var den samhälleliga och sociala strukturen en helt annan än idag. Kvinnan saknade helt rösträtt medan det för männen gällde att ha rätt inkomst/ förmögenhet för sin rösträtt. Skola, vård och äldreomsorg var bristfällig. Ingen protesterade. Man visste inget bättre.
Men så kom Godtemplarrörelsen med nya synsätt. Att få medlemmar att känna människovärde. I logen fick alla yttra sig och komma med förslag. Såväl kvinnor som män valdes till olika funktioner. Alla var med och bestämde. Det var jämlikt för kvinna och man, för gammal och ung, för hög som låg. Vad logen Thor betytt för människor i Skövde kan lättare tänkas än beskrivas. Redan den formella säkerhet, som deltagandet i arbetet i logen gav medlemmarna, är värd ofantligt mycket. Att kunna som ordförande leda ett möte på ett parlamentariskt oklanderligt sätt, att kunna korrekt avfatta ett protokoll, sköta en enkel räkenskapsbok och att delta i ett ordnat meningsutbyte – allt detta var färdigheter som godtemplarorden, genom logen Thor förmedlat åt sina medlemmar.
Några namn bör nämnas som har haft särskild betydelse för logen Thors stabila och uthålliga verksamhet: Oscar Lindblad, Albertina och C G Thunberg, Emma Nilsson, Kristina Westerberg, A R Hasselblad, A V Friberg, J Molander, J G Brodén, Lotten och L J Bergström, C F Lindholm.
Huset, logen Thor, hade allt sedan det byggdes 1888 haft samma exteriör fram till år 1964 då grävskoporna raserade det välkända Skövde motivet. Kommunherrarna hade bestämt att uppföra ett kommunhus. Det krävdes ett par kvarter för byggnaden och man framtvingade ett fastighetsbyte så att Logen Thor erbjöds att få villan på Drottninggatan 13. Så blev det och godtemplargården har nyligen firat 50 år i den fastigheten och IOGT-NTO föreningen 17 Thor har firat 135 år med en aldrig sviktande verksamhet för sina för närvarande 140 medlemmar.
Godtemplargården, Drottninggatan 13 Skövde
Lars Westh, Högstena
Det runda huset mitt i Slussen, och den anslutande lokalen som fått namnet Kolingsborg, får stor uppmärksamhet just nu. Vandalisering kallar en del det som händer medan andra menar att det är nödvändigt att skapa ett nytt trafiksystem och en effekt av detta blir bl a att det runda huset på Slussplan kommer att rivas.
Diskussionen om just detta överlåter jag med varm hand åt andra. Jag vill endast påminna om att det kunde blivit så att IOGT-NTO bokstavligt talat kunde ha stått mitt i den här smeten.
Låt oss backa tillbaka i tiden.
Stockholms stad bestämde sig på 1960-talet för att modernisera delar av Vasagatan och en effekt av detta blev att IOGTs högborg på Vasagatan 9 revs. Planer fanns då att tillsammans med försäkringsbolaget Ansvar bygga ett nytt hus som kunde inrymma IOGT-NTOs kansli och ett hotell i kvarteret Oxen på Oxtorgsgatan i city.
Ansvar backade så småningom ur med motiveringen att det fanns för många hotell i Stockholm. Då uppstod först för IOGT och sedan för IOGT-NTO ett problem som det skulle ta lång tid att reda ut. I sig var detta märkligt med tanke på att IOGTs och sedermera IOGT-NTOs förbundsordförande hette Olof Burman, som var en av dem i Stockholm som hade de bästa kontakterna med stadsförvaltningen och den mäktige Hjalmar Mehr. Samma villrådighet rådde under Rolf Perssons första tid som ordförande.
När jag åter kom in i bilden som kanslichef hösten 1974 var kansliet inrymt i ohälsosamma och otrivsamma lokaler på Dalagatan 60. Kansliet låg ovanpå en bilverkstad – Philipssons – och med ett garage som granne.
Jag vantrivdes från första stund. Det fanns nog endast en som i än högre grad avskydde lokalerna och det var chefen för Sober Förlag, Åke Isling. Jag tror inte att det gick någon dag utan att Åke, och för den delen även andra i personalen, talade om för mig att det var nödvändigt att komma bort från Dalagatan 60. Hur någon hade kommit på idén att flytta dit är svårt att förstå.
Fastigheten Vasagatan 9 hade inte ägts av IOGT utan av den ekonomiska föreningen Godtemplarordens Byggnadsförening u p a, som i och för sig var IOGTs men en egen juridisk person. För förvärv av ett nytt hus krävdes att byggnadsföreningen svarade för kapitalet. Till saken hör att byggnadsföreningen gjorde inga ansträngningar i den vägen. Det blev därför så att när jag efter fyra år återvände till kansliet som chef fick jag i lokalfrågan ta vid ungefär där jag hade slutat 1970. Det här var under den tid då landet hade en hög inflation. Effekten av detta blev helt följdriktigt att kapitalet byggnadsföreningen förfogade över krympte dramatiskt i värde under de år som gick med pengarna placerade i bank.
Bland de märkliga fastigheter – och det blev en hel del sådana – som jag, och oftast ekonomichefen Sven Erik Rosander, besökte och undersökte hör nog det runda huset i Slussenkarusellen till det allra märkligaste.
Jag kan inte erinra mig hur jag fick nys om att fastigheten var till salu. Ägare tror jag var Hamnförvaltningen. Fastigheten inspekterades och jag kommer ihåg att det var två saker som överraskade. Den ena var att nästan ingenting hördes av trafiken utanför. Förklaringen var att när landet gick över till högertrafik 1967 – slussen var byggd så att den kunde användas i såväl vänster- som högertrafik – så innebar det att bilarna därefter rullade av sig själva runt huset till skillnad från före 1967, då de gasade för att komma upp för backen och runt huset. Att öppna fönstren var inte att tänka på om det ens var fysiskt möjligt.
Den andra överraskningen var att till huset hörde vad jag nu minns kallades utropslokalen. Det var en stor med gult kakel beklädd sal, där varje morgon stuvarna, med stuvarbasen stående på något som liknade en predikstol, tilldelades de jobb som var tillängliga i Stockholms hamn. Till denna lokal kom man via en dörr i det runda huset.
Det blev inget förvärv.
En annan fastighet som vi tittade på var belägen på andra sidan vattnet, mitt emot det runda huset vid Slussplan. Ej heller det köpet blev av och det kanske var bra så. Hur skulle vi ha förklarat att på baksidan av huset låg Södra Dryckesgränd? Det egentliga skälet till att det inte blev något köp var att det var ett för stort projekt för oss.
Vi får se om jag vid något tillfälle kan ta mig samman och skriva den historik som jag i stort sett har underlag till och som gäller hur IOGTs, NTOs och sedermera IOGT-NTOs organisationer flyttade runt i den kungliga huvudstaden med början för IOGT på 1920-talet på Drottninggatan 55 i Stockholm.
Visste ni förresten att IOGTs Scoutförbund under ett antal år hade sitt högkvarter i en av SJ ägd barack på Östra Järnvägsgatan? Alltså mitt i Stockholm och precis utmed det staket på vars andra sida var de järnvägsspår som ledde till Centralstationen. Det var endast ett stycke bakom där IOGT och även det av IOGT ägda Eklunds och Vasatryck hade sina lokaler på Vasagatan 9.
Bertil Lindberg
Den svenska nykterhetsrörelsen rymmer en rik och mångfacetterad historia. Det nybildade Nykterhetshistoriska sällskapet vill bidra till att sprida intresse och kunskap om nykterhetsrörelsens historia.
Det finns många ingångar och spännande berättelser att dela. Hur nykterhetstanken slog rot, föreningsbildandet, namnskick, demokrati- och folkbildningsarbete, kulturverksamhet och lokalerna. Välkommen att följa oss!