Folknykterhetens dag var viral

I år är inget som vanligt, det blev inget högstidsmöte i IOGT-lokalen Brofästet på Skansen och inga högstidstal. Men vi ställer inte in, utan vi ställer om.
Vi inbjöd därför till ett digitalt firande av Folknykterhetens dag den 21 maj
via Lifesize.

Anna Carlstedt berättade om Emilie Rathou, som grundade Vita Bandet för att ge nyktra kvinnor en plattform.

Mötet inleddes av Karin Hagman, NHS ordförande, vi fick också en hälsning från Johnny Mostacero, IOGT-NTOs förbundsordförande och musik av VirrVarr.
Mötet var cirka 40 minuter.

Mötet spelades in vilket gör att du kan titta på det i efterhand om du inte hade möjlighet att vara med, eller om du vill se det en gång till.

Här finns länkar till inspelningen i två olika version:
Inspelat via Lifesize Cloud För dig som har konto i Lifesize.
Logga in med samma användaruppgifter som du använder till ditt vanliga Lifesize konto. Bilden är lite suddig under några sekunder i början men blir därefter skarpare.

Inspelat via vårt videocenter
OBS För att kunna se inspelningen måste programmet Flash vara installerat på datorn. Glöm inte att aktivera Flash i webbläsaren.

Arrangemanget genomfördes av Nykterhetshistoriska sällskapet och NBV i samarbete med IOGT-NTO-föreningen 14 juni i Stockholm.

”Så här kan vi inte ha det!”

Eva Önnesjö har läst och anmäler här en ny bok om fem kvinnoorganisationer i Göteborg. 

Det var kring förra sekelskiftet som Fredrika Bremers uppmaning till kvinnor i hela värden att organisera sig blev verklighet. Kvinnorna, som drevs av en helig vrede över männens dominans, hade fått nog av sina medsystrars utsatthet, fattigdom och obefintligt inflytande. Bakgrunden var de stora samhällsförändringarna kring förra sekelskiftet men också de nya utbildningsmöjligheter som öppnades för flickor och kvinnor.

Gruppen Idéburna kvinnoorganisation i Göteborg har sedan 2016 lagt ner ett stort arbete med att dokumentera fem lokala kvinnoorganisationer som alla verkat i mer än 100 år. Tanken är att en förkortad version av den nyutgivna boken ”Så här kan vi inte ha det!” ska ingå i antologin ”Göteborgskvinnor i rörelse/r” med planerad utgivning 2021 i samband med Göteborgs 400-årsjubileum.

De fem kvinnoorganisationer som beskrivs i boken är Vita Bandet, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Fredrika Bremerförbundet, Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb och Göteborgs Idun. Samtliga startade kring förra sekelskiftet och sammanföll med kampen för kvinnlig rösträtt. De hade alla politisk påverkan och/eller socialt hjälparbete på programmet.

Göteborgs Kvinnoförening, som verkade under åren 1884-1891 var en viktig föregångare till de kvinnoorganisationer som sedan bildades. I Kvinnoföreningen arbetade man mot den reglementerade prostitutionen, startade koloniverksamhet, la grunden för återvinningsprojektet Myrorna, startade Kvinnornas självhjälpskassa och gav ut en tidning.

En av de beskrivna kvinnoorganisationerna är Vita Bandet, som i början av 1900-talet var den största kvinnoorganisationen i Sverige. Med influenser från USA bildades kvinnliga nykterhetsföreningar runt om i landet under mottot ”För Gud, hem och alla land”. Göteborgsföreningen, som startade 1898, ägnade sig åt skolning i demokrati, barn- och ungdomsverksamhet, hushållskurser, hjälp till fattiga barnfamiljer, barnavårdskurser, internationell hjälpverksamhet, hemsysterbyrå och alkoholrådgivningsbyrå för kvinnor. Arbetet för att se till att människor fick nyttig och näringsrik mat resulterade i att AB Hvita Bandet 1909 öppnade en nykterhetsservering i Vinterpaviljongen i Slottsskogen. Efter påtryckningar från nykterhetsvänner beslutade stadsfullmäktige samma år att spritförbud skulle råda i Slottsskogen, en plats som vid den tiden var beryktad för superi och slagsmål. I mer än 80 år bedrev Vita Bandet omfattande social verksamhet som sedan efter hand togs över av kommun och myndigheter. Föreningen Vita Bandet i Göteborg avslutade sin verksamhet 2009 och på hösten 2017 bestod Vita Bandet i Sverige bara av en förening – den i Malmö.

Ofta var de organiserade Göteborgskvinnorna medlemmar i flera föreningar samtidigt. Tack vare samarbetet i paraplyorganisationen Centralkommittén för kvinnoföreningar i Göteborg blev de tillräckligt starka för att vara viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. Allt detta och mycket mer skildras i boken ”Så här kan vi inte ha det”. Läs och förundras över hur mycket dessa kvinnliga pionjärer åstadkommit. Det är bara att instämma i författarnas reflektioner: När de fem ideella kvinnoföreningarnas hundraåriga historia i Göteborg låg samlad framför oss häpnade vi över vad de åstadkommit och att de överhuvudtaget hade orkat. En del av dem som gått i spetsen var ogifta kvinnor, en del välbeställda, men många av de aktiva var kvinnor med barn och begränsade ekonomiska resurser. Hur var det möjligt för dem att lägga så mycket tid och kraft på att bekämpa orättvisorna som manssamhället uppvisade och hjälpa de mest utsatta? Så många oavlönade timmar, så mycket motstånd, misstro och förakt, ett så högt berg att bestiga!

Boken går att beställa på Bokus via nätet eller i bokhandeln på Bokinfo. Ett mail till ulla.holmlid@gmail.com går också bra.

Eva Önnesjö

Det goda samtalet: Möten med profiler i nykterhetsrörelsen

Den 5 november fyller den moderna nykterhetsrörelsen 140 år. Vi firar dagen med att uppmärksamma människor inom rörelsen.
Göte Appelberg berättar om personer och profiler som han har mött och som har satt avtryck. Under Göte Appelbergs snart 65 år som medlem i IOGT, NTO och Godtemplarordens studieförbund har han mött många personer både i högt uppsatta positioner och medlemmar från de djupa leden. Nu berättar han om flera av dem, vilka haft ett avgörande inflytande för honom.

Kvällen inleds med samling kl 18 på Klara Kyrkogård vid minnesstenen för Ernst Herman Thörnberg.

Det goda samtalet med Göte Appelberg börjar 18.30. Kom, ställ frågor och delta i samtalet. VÄLKOMNA!

Vi serverar kaffe och te med tilltugg. Anmäl dig senast måndagen den 28 oktober till Ingrid Nilsson ingridnilsson1901@telia.com eller 070 555 73 75.

IOGT-NTO-gården i Klara, Klara Södra Kyrkogata 20, Stockholm

Det goda samtalet med Ernst Herman Thörnberg


Lördagen den 25 maj på Skansen

Vi tar oss tillbaka i tiden och får möta Ernst Herman Thörnberg, i gestalt av Sven Östberg, i IOGT-logen Brofästets lokal på Skansen.

Vi tänker oss att logen Brofästet har lyckats med bedriften att få doktor Ernst Herman Thörnberg att föreläsa i ordenshuset i Raklösen. Doktor Thörnberg är känd för det svenska folket bland annat genom sin föreläsningar i radion, som varje dag inleder sina sändningar vid samma klockslag och ur radion, kanske av märket Luxor med ett grönt öga längst upp, hörs en röst säga ”Sveriges rundradio, Stockholm-Motala”.

I radions uppgift ingick att vara folkbildande och det förklarar varför doktor Thörnberg så ofta förekom som föreläsare.

Kvällen inleds med fika från kl 17.30 och musik av VirrVarr. Sedan förflyttar vi oss tillbaka till en kväll i maj 1945 och möter resetalaren Thörnberg. Efter föredraget avrundas kvällen med lite mera musik.

Mötesdeltagare kommer in gratis på Skansen denna dag, från kl.13. Föranmälan senast den 20 maj till Ingrid Nilsson för att bli uppsatt på gästlistan och fika. E-postadress: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 070-555 73 75.Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

OBS Senare anmälan innebär att man får betala inträdet på Skansen. OBS

 

Motbokens avskaffande – nykterhetsrörelsens sista stora nykterhetspolitiska projekt?

Vi har glädjen  att dela en text och historiebeskrivning om motboken och nykterhetsrörelsens syn i frågan. Bertil Lindberg är upphovsman och äger rättigheterna till texten. Här en introduktion, hela texten hittar du via länken i botten.

För att uttrycka det enkelt och okomplicerat var svenska folket som nyktrast under den tid då motbokssystemet var i bruk. Och trots detta tyckte nykterhetsrörelsen inte om systemet. Kanske därför att sanningen om de goda effekterna blev allmänt kända först när systemet var avskaffat och då var det för sent.

Tiden före 1917, då systemet kom i bruk och tiden efter 1955 då det försvann, var och är perioder med hög alkoholkonsumtion och konsekvensen av detta var och är de vanliga: många fylleriförseelser, delirium tremens, leverskador, hemfridsbrott och våld. Hur förklarar man i ljuset av detta, nykterhetsrörelsens inställning och agerande för att få bort motbokssystemet? För att återigen beskriva saken enkelt och okomplicerat: läkaren Ivan Bratt ställde sig mellan nykterhetsrörelsen och totalförbudet med det system för försäljning och utskänkning som fick hans namn – Brattsystemet. Kanske kan man med ett ord beskriva nykterhetsrörelsens aversion mot motbokssystemet: suggestionseffekten. Var det den som var problemet och vad var det för något?
Efter nästan 40 års kamp stod nykterhetsrörelsen som segrare. Ett slags segrare kanske man ska säga. Motboken och det system den ingick i avskaffades genom riksdagsbeslut 1954 och beslutet verkställdes den 1 oktober 1955. Resten är som man säger historia. Var segern värd priset? Frågan bör ställas.

I den här berättelsen är det de stora elefanterna som dansar. På motbokssidan Ivan Bratt. Ja, han var givetvis inte ensam, men det var denne läkare, en helt ung man när kampen började, som företrädde alkoholintresset, dock inte i den traditionella betydelsen; han var intresserad av alkoholproblemet och ville undvika totalförbudet. Mot sig hade han giganter från nykterhetsrörelsen med namn som Erik Englund, Johan Bergman, David Östlund och Jalmar Furuskog för att nämna några. Gemensamt för nykterhetsvännerna var att de före omröstningen 1922 slogs för förbudet och mot Bratt. Efter förlusten i omröstningen rådde det inom nykterhetsrörelsen delade meningar om den framtida politikens former och innehåll.

Svante Nycanders ord i boken Svenskarna och spriten beskriver väl situationen:
När ingen längre tror på en reform av större format blir idéfattigdomen en dygd och medelmåttigheten breder ut sig över alkoholdebatten. Att ta avstånd från ”utopier” och luftslott gäller idag som det finaste beviset på mogenhet och realism.
Nycander skrev detta 1967. Det har samma aktualitet idag som det hade vid tidpunkten då det kom i tryck.

Bertil Lindberg berättar i texten om ett nykterhetspolitiskt skeende som idag till stora delar är okänt. Det är också en berättelse som beskriver och till någon del förklarar nykterhetsrörelsens agerande och vilka effekterna blev. Berättelsen tar sin början när nykterhetsrörelsen var som starkast i vårt land. Klicka här: Motboken, så får du fram texten.

Kampen för demokratin

Det goda samtalet 22 november med Peter Axelsson och Anna Carlstedt

Kvällens tema är Nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin – från rösträttsrörelsen fram till nutid.

Peter Axelsson berättar hur rösträttsfrågan speglas i IOGT:s tidning Reformatorn under 1918, då beslut om allmän och lika rösträtt första gången fattades i riksdagen.
Anna Carlstedt talar om nykterhetsrörelsen och demokratin, i ett historiskt perspektiv och fram till våra dagar.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Torsdagen den 22 november 2018 kl. 18.30 på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 19 november till Ingrid Nilsson:
e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!

VÄLKOMNA!

Folkbildning som demokratiskolning

Det goda samtalet med Kerstin Rydbeck

I dag talas om att intresset för bokcirklar är större än någonsin – så stort att det kan liknas vid en ny folkrörelse. Men stämmer detta? Hur ser det egentligen ut idag och hur såg det ut tidigare?

Kerstin Rydbeck, professor i informations- och biblioteksvetenskap vid Uppsala universitet, talar om utvecklingen av det sociala läsandet i Sverige under 1800- och 1900-talen, fram till i dag, och folkrörelsernas och studieförbundens roll.

Kerstin Rydbeck har skrivit avhandlingen ”Nykter läsning: den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen 1896–1925”, avhandlingen lades fram 1995 vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet.

Den 5 november kl 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Kaffe och te, smörgåsar serveras till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 29 oktober till Ingrid Nilsson, ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75, meddela om du vill ha fika eller inte.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

VÄLKOMMEN!

Rösträttsfrågor och årsmöte

Den 22 mars är det åter dags för ”Det goda samtalet” –
Christina Florin talar om kvinnorna och rösträtten, den kvinnliga rösträttsrörelsen och nämner även de nyktras roll.


Christina Florin är professor emeritus i kvinnohistoria vid Stockholms universitet och hennes forskning fokuserar på könsrelationernas betydelse för professionalisering, statsbyggande, medborgarskap, politisk kultur och utbildning.

Hon är en av pionjärerna inom svensk forskning gällande kvinnlig rösträtt och kvinnor och utbildning.

 

Efter ”Det goda samtalet” håller sällskapet årsmöte, samtliga medlemmar är välkomna till årsmötet.

Du hittar årsmöteshandlingarna under fliken Bibliotek.

Plats: IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Det goda samtalet startar kl. 18.30.

Anmäl dig till föreläsning och årsmöte och meddela om du önskar en smörgås, till Ingrid Nilsson på e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 08-774 41 25 senast tisdag den 20 mars.

Allmänna rösträtten 100 år

Professor Kjell ÖstbergDen 25 januari 2018 höll Kjell Östberg, som är professor i historia vid Södertörns högskola,  en föreläsning inom ramen för det goda samtalet Han talade om beslutet och bakgrunden till att den allmänna rösträtten inrättades. Föreläsningen var drygt 50 minuter lång och spelades in.

Du hittar en länk under fliken bibliotek.

Revolutionärerna Georg Borgström, IOGT och Mao Zedong, Kina

Texten bygger på uppgifter som återfinns på nätet, i tidningen Unga Tankar och i någon mån på vad författaren, Bertil Lindberg, minns.

Drygt 40 år efter sin död fortsätter ordförande Mao Zedong att riva upp känslor i Stockholm. Skälet är konstnären Pye Engströms kalkstensskulptur Efter badet, som står utanför det kommunalägda badhuset i Västertorp. Mao Zedong har inte där att göra, tycker en del.

Skulpturen har en säregen form. Den kan beskrivas som en soffa med sju personer, som alla var mycket omtalade i början på 1970-talet*. Skulpturen är så utformad att vem som så vill kan sätta sig i knät på valbar person. Fjärde man från vänster på bilden är Mao Zedong. På sjätte plats sitter en broder i nykterheten, Georg Borgström. Även han en revolutionär, dock av annat slag.

Vem var då Georg Borgström, som föddes 1912 i vad som nu är Habo i Jönköpings län? Borgström disputerade i Lund i botanik 1939 och blev docent i växtfysiologi 1940 och i livsmedelsteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1951. Borgström arbetade med miljöfrågor och väckte debatt bland annat om den orättvisa fördelningen av världens resurser. Han tog upp miljöfrågor långt tidigare än någon annan i världen. Han skulle fram till sin död 1990 oförtrutet påminna världen om konsekvenserna av de rika ländernas ohållbara stora konsumtion av jordens resurser.

Borgström var tidigt ute med krav på returglas och det var en starkt bidragande orsak till att han kände sig tvingad att lämna Sverige. Företaget AB Plåtmanufaktur, sedermera PLM, hotade att dra in sitt ekonomiska stöd till halvstatliga Svenska Institutet för Konserveringsforskning, som Borgström var chef för. Hotet gjorde att Borgström 1956 emigrerade till Amerika och samma år utsågs han där till professor vid Michigan State University i livsmedelsteknik. Fyra år senare fick han ännu en professur, nu i ekonomisk geografi.

Borgström var den moderna miljödebattens fader. Ett annat epitet som han fick var ”världens samvete”. Hans ständiga varningar för vad som skulle komma att ske med jordens resurser och mänskligheten, om vi inte ändrade vår livsstil, ledde till att han också kallades för ”den mest pessimistiska av pessimister”.

Det har gått drygt 60 å sedan jag hörde honom tala. Jag minns inte orden han använde, men jag minns det djupa intryck han gjorde på mig och ytterligare något tusental som lyssnade på honom i Stockholms konserthus den 12 augusti 1956. Det var i samband med Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund jubileumskongress. SGU fyllde 50 år. Med citat från SGUs tidning Unga Tankar kan vi sammanfatta Borgströms åsikter och vilken roll nykterhetsrörelsen skulle spela i arbetet med att göra världen bättre. Hans tal utgick från en skala som – vill jag påstå – de flesta av oss inte kunde föreställa sig.

Inom de närmaste femtio åren måste världen enas om den skall kunna undvika undergång. I arbetet för en enad värld har också nykterhetsrörelsen, och då inte minst den ungdomsorganisation som i dag firar sitt femtioårsjubileum, sin stora arbetsuppgift.

Det var också på SGU-kongressen Borgström släppte bomben att han till följd av det motstånd en av hans tankar väckt tvingat fram ett beslut att lämna Sverige och flytta till Amerika.

Jag är stolt över att mitt sista framträdande i Sverige, som jag snart skall lämna, blivit här på SGU:s jubileumshögtid, sade professor Borgström. Den svenska godtemplarrörelsen, ur vilken SGU sprungit fram, är samtidig med industrialismen. Den är en av de folkrörelser som har varit med om att förändra vårt samhälle. När den först nådde vårt land stod den i skarp kontrast till den tidens idéer som då rådde, och den har haft en långvarig kamp att föra. Det är stor skillnad mellan att forma sin tids idéer och att spegla dem.

Borgström fortsatte med att presentera en vision för nykterhetsrörelsen med ord och som var typiska för en tid då tron på möjligheten att skapa ett bättre samhälle fortfarande var obruten.

Nykterhetsrörelsens pionjärer hade en brinnande övertygelse om att ett bättre samhälle kunde skapas än det stelbenta ståndssamhälle, som rådde då de första logerna bildades i vårt land. För de idealen verkar den än i dag som ett hälsans salt mot de nedbrytande tendenserna i samhällskroppen. Den hårdaste striden har nykterhetsrörelsen, där den i dag jubilerande godtemplarungdomen ständigt verkat i främsta ledet, haft att kämpa mot dumheten och vidskepelsen. Vi har ännu inte vunnit det slaget. Världen är vårt fält och pionjärernas dröm om ett bättre samhälle måste vi ständigt hålla levande i våra hjärtan.

Jag minns att jag lämnade konserthuset omskakad men också stolt över att tillhöra en rörelse där så stora tankar fick plats.

Bröderna Georg och Sigfrid Borgström (1893–1939) var båda verksamma inom IOGT. Sigfrid som chefredaktör för IOGTs tidning Reformatorn åren 192­5–1939. Georg blev 1967 av tidningen Expressen utnämnd till den viktigaste svensken i världen.

Georg Borgström blev känd som en nykterhetskämpe i den alkoholpräglade universitetsmiljön i Lund. År 1939 blev han ordförande i Lunds studentkår. Borgström återvände till Sverige efter många år i Amerika och han dog i Göteborg 1990.

Bertil Lindberg

Bilden ovan är hämtad från badkartan.se, @rolf_s_nielsen – Efter badet – Pye Engström, 1976 – Publik bild via Instagram

Avbildade personer från vänster till höger, skulpturen Efter badet (från Wikipedia)

  • Elise Ottesen Jensen (1886–1973), norsk-svensk journalist och sexualupplysare.
  • Paolo Freire (1921–1997), brasiliansk pedagog och fattigdomsbekämpare.
  • Sara Lidman (1923–2004), svensk författare och samhällsdebattör.
  • Mao Zedong (1893–1976), ordförande i Kinas kommunistiska parti och Folkrepubliken Kinas de facto-ledare från 1949 fram till sin död.
  • Angela Davis (f. 1944), amerikansk akademiker, människorättsaktivist och feminist
  • Georg Borgström (1912–1990), svensk-amerikansk akademiker och miljödebattör
  • Pablo Neruda (1904–1973), chilensk poet, diplomat och politiker