Med litteraturen som vapen: Om nykterhetsrörelsens syn på läsning och det moderna folkbibliotekets självbild
Kim Hillberg är bibliotekarie. År 2021 skrev han uppsatsen ”Läsning i bibliotekets gränsland”, där han undersökte nykterhetsrörelsens syn på läsning och diskuterade det moderna folkbibliotekets självbild. Uppsatsen grundar sig i empiriska analyser av artiklar ur IOGT:s tidning Reformatorn från 1900-talets början. Kim Hillberg berättar om sina resultat vid Det goda samtalet den 5 december.
Torsdagen den 5 december 2024 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm Anmälan senast måndagen den 25 november till Johan Persson e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400 Anmäl också om du vill ha smörgås. Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här,
Kunskapsbildning och gränsarbete. E. H. Thörnberg mellan akademin och folkrörelserna
Kunskapsbildning som sker utanför akademiska kontexter har värderats på olika sätt under olika tider. Den äldre formen av elitistisk och traditionell akademisk forskning har vanligen betraktat annan kunskapsbildning med stor skepsis, för att inte säga nedlåtenhet. Samtidigt har den utomakademiska forskningen och folkbildningen kämpat för sin legitimitet där den har bedrivits i institutionella kontexter, inte minst knutna till folkrörelserna. Från bägge håll har det skett ett så kallat gränsarbete (boundary work) som har syftat till att antingen bevara eller överskrida dessa gränser.
Ett intressant exempel på en person som befann sig i ett läge mellan dessa positioner är journalisten och författaren E. H. Thörnberg (1873–1961). Thörnberg var en fascinerande och excentrisk person, en autodidakt som ägnade större delen av sin tid på Kungliga Biblioteket där han läste och författade böcker och artiklar. På många sätt var denne man en vägröjare i Sverige för den framväxande internationella samhällsforskningen vid 1900-talets början.
I sin inledning till Det goda samtalet använder Per-Anders Forstorp begreppet gränsarbete, hämtat från vetenskapshistoria och kunskapssociologi, för att söka förstå Thörnbergs position mellan olika institutionella kontexter för kunskapsbildning. Per-Anders Forstorp placerar också Thörnberg i relation till forskning om folkrörelser och folkbildning, och han ger några aktuella exempel på så kallad praktiknära forskning.
Per-Anders Forstorp är professor i kultur och mediegestaltning vid Linköpings universitet. Han är i grunden forskare inom kommunikation, medier och kultur. Hans forskningsintressen är gränsöverskridande och bygger på två spår: kommunikation och medier i socialt och kulturellt perspektiv samt kunskaps- och lärandepraktiker inom ramen för högre utbildning. För närvarande är Per-Anders Forstorp engagerad i KOMPASS, en forskningshubb om kunskapscirkulation.
Tisdagen den 5 november 2024 kl. 18.00 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris från kl. 18.00. Anmälan senast onsdagen den 1 november till Johan Persson, e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400 Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länkenhär!
VÄLKOMNA!
Arrangeras i samverkan med IOGT-NTO-föreningen 14 juni och med stöd av NBV.
Välkommen på höstens första Det goda samtalet torsdagen den 10 oktobermed Laura Thulinsom har skrivit en kandidatuppsats om den tidiga filmen inom Godtemplarorden.
Hon presenterar sig och sitt ämne så här:
”Under mina universitetsstudier i konstvetenskap började jag intressera mig för den svenska nykterhetsrörelsens historia och dess närvaro inom det tidiga 1900-talets visuella miljö. Detta ämne fördjupade jag mig sedan i under mina studier i filmvetenskap. Genom tillgång till IOGT:s arkiv på Stora Essingen, material från Kungliga Biblioteket och Riksarkivet, kunde jag teckna en bild av den svenska Godtemplarordens filmverksamhet under 1900-talets första hälft. Resultaten visade att viljan att utnyttja filmmediet i olika delar av organisationen, från det att mediet kom till Sverige i slutet av 1800-talet och en god bit in på 1900-talet, var mycket stor och man hade höga ambitioner, såväl att producera egen film, som att visa film i bildnings- och underhållningssyfte. Historien om Godtemplarordens filmverksamhet 1896-1939 tecknar ett porträtt av nykterhetsrörelsens fascinerande och innovativa mediestrategier, samt filmens historia i Sverige.”
Torsdagen den 10 oktober 2024 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris Anmälan senast onsdagen den 2 oktober till Johan Persson e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400 Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.
VÄLKOMMEN!
Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här.
(Bild: Digitaltmuseum Gränna museum, Biografmaskin i IOGT-lokalen Gränna)
Ansvar – inte störst men först! Försäkringsbolaget Ansvar var under många år en viktig del av den svenska nykterhetsrörelsen. Birgitta Olli, tidigare VD-sekreterare inom bolaget, berättar om Ansvars historia och vad som hände sedan.
Välkommen torsdagen den 23 mars 2023 kl. 18.30 till IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast tisdagen den 14 mars till Johan Persson, e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det
Du kan även utan föranmälan delta digitalt via denna länk.
Årsmöteshandlingarna hittar du under fliken bibliotek, bläddra ner till övriga handlingar, du kan ladda ner underlagen som pdf:er.
Välkommen till det goda samtalet om förbudsomröstningen!
Den 27 augusti var det 100 år sedan Sveriges första folkomröstning – om rusdrycksförbud. Hur möjliggjorde den tidens politiska kultur så radikala beslut som en restriktiv alkoholpolitik? Hur ledde diskussionen efter omröstningen till kompromiss mellan fri försäljning och förbud?
Docent Lennart Johansson, museichef för Smålands museum och författare till avhandlingen ”Systemet lagom” om förbudsdebatten, inleder.
Samtalet äger rum tisdagen 8 november 2022 kl.18.30 på IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.
Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 31 oktober till Johan Persson e-post: johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44
Du kan också delta digitalt via programmet Teams För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på denna länk
Vad kan vi hitta i arkiven? Hur letar man? Var med och lyssna, och kanske också delge dina egna erfarenheter! Vi håller mötet i Lifesize Ingen anmälan, logga bara in på denna länk.
I år är inget som vanligt, det blev inget högstidsmöte i IOGT-lokalen Brofästet på Skansen och inga högstidstal. Men vi ställer inte in, utan vi ställer om. Vi inbjöd därför till ett digitalt firande av Folknykterhetens dag den 21 maj via Lifesize.
Anna Carlstedt berättade om Emilie Rathou, som grundade Vita Bandet för att ge nyktra kvinnor en plattform.
Mötet inleddes av Karin Hagman, NHS ordförande, vi fick också en hälsning från Johnny Mostacero, IOGT-NTOs förbundsordförande och musik av VirrVarr. Mötet var cirka 40 minuter.
Mötet spelades in vilket gör att du kan titta på det i efterhand om du inte hade möjlighet att vara med, eller om du vill se det en gång till.
Här finns länkar till inspelningen i två olika version: Inspelat via Lifesize Cloud För dig som har konto i Lifesize. Logga in med samma användaruppgifter som du använder till ditt vanliga Lifesize konto. Bilden är lite suddig under några sekunder i början men blir därefter skarpare.
Inspelat via vårt videocenter OBS För att kunna se inspelningen måste programmet Flash vara installerat på datorn. Glöm inte att aktivera Flash i webbläsaren.
Arrangemanget genomfördes av Nykterhetshistoriska sällskapet och NBV i samarbete med IOGT-NTO-föreningen 14 juni i Stockholm.
Eva Önnesjö har läst och anmäler här en ny bok om fem kvinnoorganisationer i Göteborg.
Det var kring förra sekelskiftet som Fredrika Bremers uppmaning till kvinnor i hela värden att organisera sig blev verklighet. Kvinnorna, som drevs av en helig vrede över männens dominans, hade fått nog av sina medsystrars utsatthet, fattigdom och obefintligt inflytande. Bakgrunden var de stora samhällsförändringarna kring förra sekelskiftet men också de nya utbildningsmöjligheter som öppnades för flickor och kvinnor.
Gruppen Idéburna kvinnoorganisation i Göteborg har sedan 2016 lagt ner ett stort arbete med att dokumentera fem lokala kvinnoorganisationer som alla verkat i mer än 100 år. Tanken är att en förkortad version av den nyutgivna boken ”Så här kan vi inte ha det!” ska ingå i antologin ”Göteborgskvinnor i rörelse/r” med planerad utgivning 2021 i samband med Göteborgs 400-årsjubileum.
De fem kvinnoorganisationer som beskrivs i boken är Vita Bandet, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Fredrika Bremerförbundet, Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb och Göteborgs Idun. Samtliga startade kring förra sekelskiftet och sammanföll med kampen för kvinnlig rösträtt. De hade alla politisk påverkan och/eller socialt hjälparbete på programmet.
Göteborgs Kvinnoförening, som verkade under åren 1884-1891 var en viktig föregångare till de kvinnoorganisationer som sedan bildades. I Kvinnoföreningen arbetade man mot den reglementerade prostitutionen, startade koloniverksamhet, la grunden för återvinningsprojektet Myrorna, startade Kvinnornas självhjälpskassa och gav ut en tidning.
En av de beskrivna kvinnoorganisationerna är Vita Bandet, som i början av 1900-talet var den största kvinnoorganisationen i Sverige. Med influenser från USA bildades kvinnliga nykterhetsföreningar runt om i landet under mottot ”För Gud, hem och alla land”. Göteborgsföreningen, som startade 1898, ägnade sig åt skolning i demokrati, barn- och ungdomsverksamhet, hushållskurser, hjälp till fattiga barnfamiljer, barnavårdskurser, internationell hjälpverksamhet, hemsysterbyrå och alkoholrådgivningsbyrå för kvinnor. Arbetet för att se till att människor fick nyttig och näringsrik mat resulterade i att AB Hvita Bandet 1909 öppnade en nykterhetsservering i Vinterpaviljongen i Slottsskogen. Efter påtryckningar från nykterhetsvänner beslutade stadsfullmäktige samma år att spritförbud skulle råda i Slottsskogen, en plats som vid den tiden var beryktad för superi och slagsmål. I mer än 80 år bedrev Vita Bandet omfattande social verksamhet som sedan efter hand togs över av kommun och myndigheter. Föreningen Vita Bandet i Göteborg avslutade sin verksamhet 2009 och på hösten 2017 bestod Vita Bandet i Sverige bara av en förening – den i Malmö.
Ofta var de organiserade Göteborgskvinnorna medlemmar i flera föreningar samtidigt. Tack vare samarbetet i paraplyorganisationen Centralkommittén för kvinnoföreningar i Göteborg blev de tillräckligt starka för att vara viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. Allt detta och mycket mer skildras i boken ”Så här kan vi inte ha det”. Läs och förundras över hur mycket dessa kvinnliga pionjärer åstadkommit. Det är bara att instämma i författarnas reflektioner: När de fem ideella kvinnoföreningarnas hundraåriga historia i Göteborg låg samlad framför oss häpnade vi över vad de åstadkommit och att de överhuvudtaget hade orkat. En del av dem som gått i spetsen var ogifta kvinnor, en del välbeställda, men många av de aktiva var kvinnor med barn och begränsade ekonomiska resurser. Hur var det möjligt för dem att lägga så mycket tid och kraft på att bekämpa orättvisorna som manssamhället uppvisade och hjälpa de mest utsatta? Så många oavlönade timmar, så mycket motstånd, misstro och förakt, ett så högt berg att bestiga!
Boken går att beställa på Bokus via nätet eller i bokhandeln på Bokinfo. Ett mail till ulla.holmlid@gmail.com går också bra.
Den 5 november fyller den moderna nykterhetsrörelsen 140 år. Vi firar dagen med att uppmärksamma människor inom rörelsen. Göte Appelberg berättar om personer och profiler som han har mött och som har satt avtryck. Under Göte Appelbergs snart 65 år som medlem i IOGT, NTO och Godtemplarordens studieförbund har han mött många personer både i högt uppsatta positioner och medlemmar från de djupa leden. Nu berättar han om flera av dem, vilka haft ett avgörande inflytande för honom.
Kvällen inleds med samling kl 18 på Klara Kyrkogård vid minnesstenen för Ernst Herman Thörnberg.
Det goda samtalet med Göte Appelberg börjar 18.30. Kom, ställ frågor och delta i samtalet. VÄLKOMNA!
Vi serverar kaffe och te med tilltugg. Anmäl dig senast måndagen den 28 oktober till Ingrid Nilsson ingridnilsson1901@telia.com eller 070 555 73 75.
IOGT-NTO-gården i Klara, Klara Södra Kyrkogata 20, Stockholm
Vi tar oss tillbaka i tiden och får möta Ernst Herman Thörnberg, i gestalt av Sven Östberg, i IOGT-logen Brofästets lokal på Skansen.
Vi tänker oss att logen Brofästet har lyckats med bedriften att få doktor Ernst Herman Thörnberg att föreläsa i ordenshuset i Raklösen. Doktor Thörnberg är känd för det svenska folket bland annat genom sin föreläsningar i radion, som varje dag inleder sina sändningar vid samma klockslag och ur radion, kanske av märket Luxor med ett grönt öga längst upp, hörs en röst säga ”Sveriges rundradio, Stockholm-Motala”.
I radions uppgift ingick att vara folkbildande och det förklarar varför doktor Thörnberg så ofta förekom som föreläsare.
Kvällen inleds med fika från kl 17.30 och musik av VirrVarr. Sedan förflyttar vi oss tillbaka till en kväll i maj 1945 och möter resetalaren Thörnberg. Efter föredraget avrundas kvällen med lite mera musik.
Mötesdeltagare kommer in gratis på Skansen denna dag, från kl.13. Föranmälan senast den 20 maj till Ingrid Nilsson för att bli uppsatt på gästlistan och fika. E-postadress: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 070-555 73 75.Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.
OBS Senare anmälan innebär att man får betala inträdet på Skansen. OBS