Ansvar – inte störst men först! Försäkringsbolaget Ansvar var under många år en viktig del av den svenska nykterhetsrörelsen. Birgitta Olli, tidigare VD-sekreterare inom bolaget, berättar om Ansvars historia och vad som hände sedan.
Ansvars bolagsstämma i Uppsala maj 1971 bilder från Upplandsmuseet, Digitaltmuseum.
Välkommen torsdagen den 23 mars 2023 kl. 18.30 till IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast tisdagen den 14 mars till Johan Persson, e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det
Du kan även utan föranmälan delta digitalt via denna länk.
Årsmöteshandlingarna hittar du under fliken bibliotek, bläddra ner till övriga handlingar, du kan ladda ner underlagen som pdf:er.
Välkommen till det goda samtalet om förbudsomröstningen!
Den 27 augusti var det 100 år sedan Sveriges första folkomröstning – om rusdrycksförbud. Hur möjliggjorde den tidens politiska kultur så radikala beslut som en restriktiv alkoholpolitik? Hur ledde diskussionen efter omröstningen till kompromiss mellan fri försäljning och förbud?
Docent Lennart Johansson, museichef för Smålands museum och författare till avhandlingen ”Systemet lagom” om förbudsdebatten, inleder.
Samtalet äger rum tisdagen 8 november 2022 kl.18.30 på IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.
Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 31 oktober till Johan Persson e-post: johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44
Du kan också delta digitalt via programmet Teams För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på denna länk
Vad kan vi hitta i arkiven? Hur letar man? Var med och lyssna, och kanske också delge dina egna erfarenheter! Vi håller mötet i Lifesize Ingen anmälan, logga bara in på denna länk.
I år är inget som vanligt, det blev inget högstidsmöte i IOGT-lokalen Brofästet på Skansen och inga högstidstal. Men vi ställer inte in, utan vi ställer om. Vi inbjöd därför till ett digitalt firande av Folknykterhetens dag den 21 maj via Lifesize.
Anna Carlstedt berättade om Emilie Rathou, som grundade Vita Bandet för att ge nyktra kvinnor en plattform.
Mötet inleddes av Karin Hagman, NHS ordförande, vi fick också en hälsning från Johnny Mostacero, IOGT-NTOs förbundsordförande och musik av VirrVarr. Mötet var cirka 40 minuter.
Mötet spelades in vilket gör att du kan titta på det i efterhand om du inte hade möjlighet att vara med, eller om du vill se det en gång till.
Här finns länkar till inspelningen i två olika version: Inspelat via Lifesize Cloud För dig som har konto i Lifesize. Logga in med samma användaruppgifter som du använder till ditt vanliga Lifesize konto. Bilden är lite suddig under några sekunder i början men blir därefter skarpare.
Inspelat via vårt videocenter OBS För att kunna se inspelningen måste programmet Flash vara installerat på datorn. Glöm inte att aktivera Flash i webbläsaren.
Arrangemanget genomfördes av Nykterhetshistoriska sällskapet och NBV i samarbete med IOGT-NTO-föreningen 14 juni i Stockholm.
Eva Önnesjö har läst och anmäler här en ny bok om fem kvinnoorganisationer i Göteborg.
Det var kring förra sekelskiftet som Fredrika Bremers uppmaning till kvinnor i hela värden att organisera sig blev verklighet. Kvinnorna, som drevs av en helig vrede över männens dominans, hade fått nog av sina medsystrars utsatthet, fattigdom och obefintligt inflytande. Bakgrunden var de stora samhällsförändringarna kring förra sekelskiftet men också de nya utbildningsmöjligheter som öppnades för flickor och kvinnor.
Gruppen Idéburna kvinnoorganisation i Göteborg har sedan 2016 lagt ner ett stort arbete med att dokumentera fem lokala kvinnoorganisationer som alla verkat i mer än 100 år. Tanken är att en förkortad version av den nyutgivna boken ”Så här kan vi inte ha det!” ska ingå i antologin ”Göteborgskvinnor i rörelse/r” med planerad utgivning 2021 i samband med Göteborgs 400-årsjubileum.
De fem kvinnoorganisationer som beskrivs i boken är Vita Bandet, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Fredrika Bremerförbundet, Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb och Göteborgs Idun. Samtliga startade kring förra sekelskiftet och sammanföll med kampen för kvinnlig rösträtt. De hade alla politisk påverkan och/eller socialt hjälparbete på programmet.
Göteborgs Kvinnoförening, som verkade under åren 1884-1891 var en viktig föregångare till de kvinnoorganisationer som sedan bildades. I Kvinnoföreningen arbetade man mot den reglementerade prostitutionen, startade koloniverksamhet, la grunden för återvinningsprojektet Myrorna, startade Kvinnornas självhjälpskassa och gav ut en tidning.
En av de beskrivna kvinnoorganisationerna är Vita Bandet, som i början av 1900-talet var den största kvinnoorganisationen i Sverige. Med influenser från USA bildades kvinnliga nykterhetsföreningar runt om i landet under mottot ”För Gud, hem och alla land”. Göteborgsföreningen, som startade 1898, ägnade sig åt skolning i demokrati, barn- och ungdomsverksamhet, hushållskurser, hjälp till fattiga barnfamiljer, barnavårdskurser, internationell hjälpverksamhet, hemsysterbyrå och alkoholrådgivningsbyrå för kvinnor. Arbetet för att se till att människor fick nyttig och näringsrik mat resulterade i att AB Hvita Bandet 1909 öppnade en nykterhetsservering i Vinterpaviljongen i Slottsskogen. Efter påtryckningar från nykterhetsvänner beslutade stadsfullmäktige samma år att spritförbud skulle råda i Slottsskogen, en plats som vid den tiden var beryktad för superi och slagsmål. I mer än 80 år bedrev Vita Bandet omfattande social verksamhet som sedan efter hand togs över av kommun och myndigheter. Föreningen Vita Bandet i Göteborg avslutade sin verksamhet 2009 och på hösten 2017 bestod Vita Bandet i Sverige bara av en förening – den i Malmö.
Ofta var de organiserade Göteborgskvinnorna medlemmar i flera föreningar samtidigt. Tack vare samarbetet i paraplyorganisationen Centralkommittén för kvinnoföreningar i Göteborg blev de tillräckligt starka för att vara viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. Allt detta och mycket mer skildras i boken ”Så här kan vi inte ha det”. Läs och förundras över hur mycket dessa kvinnliga pionjärer åstadkommit. Det är bara att instämma i författarnas reflektioner: När de fem ideella kvinnoföreningarnas hundraåriga historia i Göteborg låg samlad framför oss häpnade vi över vad de åstadkommit och att de överhuvudtaget hade orkat. En del av dem som gått i spetsen var ogifta kvinnor, en del välbeställda, men många av de aktiva var kvinnor med barn och begränsade ekonomiska resurser. Hur var det möjligt för dem att lägga så mycket tid och kraft på att bekämpa orättvisorna som manssamhället uppvisade och hjälpa de mest utsatta? Så många oavlönade timmar, så mycket motstånd, misstro och förakt, ett så högt berg att bestiga!
Boken går att beställa på Bokus via nätet eller i bokhandeln på Bokinfo. Ett mail till ulla.holmlid@gmail.com går också bra.
Den 5 november fyller den moderna nykterhetsrörelsen 140 år. Vi firar dagen med att uppmärksamma människor inom rörelsen. Göte Appelberg berättar om personer och profiler som han har mött och som har satt avtryck. Under Göte Appelbergs snart 65 år som medlem i IOGT, NTO och Godtemplarordens studieförbund har han mött många personer både i högt uppsatta positioner och medlemmar från de djupa leden. Nu berättar han om flera av dem, vilka haft ett avgörande inflytande för honom.
Kvällen inleds med samling kl 18 på Klara Kyrkogård vid minnesstenen för Ernst Herman Thörnberg.
Det goda samtalet med Göte Appelberg börjar 18.30. Kom, ställ frågor och delta i samtalet. VÄLKOMNA!
Vi serverar kaffe och te med tilltugg. Anmäl dig senast måndagen den 28 oktober till Ingrid Nilsson ingridnilsson1901@telia.com eller 070 555 73 75.
IOGT-NTO-gården i Klara, Klara Södra Kyrkogata 20, Stockholm
Vi tar oss tillbaka i tiden och får möta Ernst Herman Thörnberg, i gestalt av Sven Östberg, i IOGT-logen Brofästets lokal på Skansen.
Vi tänker oss att logen Brofästet har lyckats med bedriften att få doktor Ernst Herman Thörnberg att föreläsa i ordenshuset i Raklösen. Doktor Thörnberg är känd för det svenska folket bland annat genom sin föreläsningar i radion, som varje dag inleder sina sändningar vid samma klockslag och ur radion, kanske av märket Luxor med ett grönt öga längst upp, hörs en röst säga ”Sveriges rundradio, Stockholm-Motala”.
I radions uppgift ingick att vara folkbildande och det förklarar varför doktor Thörnberg så ofta förekom som föreläsare.
Kvällen inleds med fika från kl 17.30 och musik av VirrVarr. Sedan förflyttar vi oss tillbaka till en kväll i maj 1945 och möter resetalaren Thörnberg. Efter föredraget avrundas kvällen med lite mera musik.
Mötesdeltagare kommer in gratis på Skansen denna dag, från kl.13. Föranmälan senast den 20 maj till Ingrid Nilsson för att bli uppsatt på gästlistan och fika. E-postadress: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 070-555 73 75.Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.
OBS Senare anmälan innebär att man får betala inträdet på Skansen. OBS
Vi har glädjen att dela en text och historiebeskrivning om motboken och nykterhetsrörelsens syn i frågan. Bertil Lindberg är upphovsman och äger rättigheterna till texten. Här en introduktion, hela texten hittar du via länken i botten.
För att uttrycka det enkelt och okomplicerat var svenska folket som nyktrast under den tid då motbokssystemet var i bruk. Och trots detta tyckte nykterhetsrörelsen inte om systemet. Kanske därför att sanningen om de goda effekterna blev allmänt kända först när systemet var avskaffat och då var det för sent.
Tiden före 1917, då systemet kom i bruk och tiden efter 1955 då det försvann, var och är perioder med hög alkoholkonsumtion och konsekvensen av detta var och är de vanliga: många fylleriförseelser, delirium tremens, leverskador, hemfridsbrott och våld. Hur förklarar man i ljuset av detta, nykterhetsrörelsens inställning och agerande för att få bort motbokssystemet? För att återigen beskriva saken enkelt och okomplicerat: läkaren Ivan Bratt ställde sig mellan nykterhetsrörelsen och totalförbudet med det system för försäljning och utskänkning som fick hans namn – Brattsystemet. Kanske kan man med ett ord beskriva nykterhetsrörelsens aversion mot motbokssystemet: suggestionseffekten. Var det den som var problemet och vad var det för något?
Efter nästan 40 års kamp stod nykterhetsrörelsen som segrare. Ett slags segrare kanske man ska säga. Motboken och det system den ingick i avskaffades genom riksdagsbeslut 1954 och beslutet verkställdes den 1 oktober 1955. Resten är som man säger historia. Var segern värd priset? Frågan bör ställas.
I den här berättelsen är det de stora elefanterna som dansar. På motbokssidan Ivan Bratt. Ja, han var givetvis inte ensam, men det var denne läkare, en helt ung man när kampen började, som företrädde alkoholintresset, dock inte i den traditionella betydelsen; han var intresserad av alkoholproblemet och ville undvika totalförbudet. Mot sig hade han giganter från nykterhetsrörelsen med namn som Erik Englund, Johan Bergman, David Östlund och Jalmar Furuskog för att nämna några. Gemensamt för nykterhetsvännerna var att de före omröstningen 1922 slogs för förbudet och mot Bratt. Efter förlusten i omröstningen rådde det inom nykterhetsrörelsen delade meningar om den framtida politikens former och innehåll.
Svante Nycanders ord i boken Svenskarna och spriten beskriver väl situationen:
När ingen längre tror på en reform av större format blir idéfattigdomen en dygd och medelmåttigheten breder ut sig över alkoholdebatten. Att ta avstånd från ”utopier” och luftslott gäller idag som det finaste beviset på mogenhet och realism.
Nycander skrev detta 1967. Det har samma aktualitet idag som det hade vid tidpunkten då det kom i tryck.
Bertil Lindberg berättar i texten om ett nykterhetspolitiskt skeende som idag till stora delar är okänt. Det är också en berättelse som beskriver och till någon del förklarar nykterhetsrörelsens agerande och vilka effekterna blev. Berättelsen tar sin början när nykterhetsrörelsen var som starkast i vårt land. Klicka här: Motboken, så får du fram texten.
Det goda samtalet 22 november med Peter Axelsson och Anna Carlstedt
Kvällens tema är Nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin – från rösträttsrörelsen fram till nutid.
Peter Axelsson berättar hur rösträttsfrågan speglas i IOGT:s tidning Reformatorn under 1918, då beslut om allmän och lika rösträtt första gången fattades i riksdagen.
Anna Carlstedt talar om nykterhetsrörelsen och demokratin, i ett historiskt perspektiv och fram till våra dagar.
Kom, ställ frågor och delta i samtalet!
Torsdagen den 22 november 2018 kl. 18.30 på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris.
Anmäl dig senast måndagen den 19 november till Ingrid Nilsson:
e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!
I dag talas om att intresset för bokcirklar är större än någonsin – så stort att det kan liknas vid en ny folkrörelse. Men stämmer detta? Hur ser det egentligen ut idag och hur såg det ut tidigare?
Kerstin Rydbeck, professor i informations- och biblioteksvetenskap vid Uppsala universitet, talar om utvecklingen av det sociala läsandet i Sverige under 1800- och 1900-talen, fram till i dag, och folkrörelsernas och studieförbundens roll.
Kerstin Rydbeck har skrivit avhandlingen ”Nykter läsning: den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen 1896–1925”, avhandlingen lades fram 1995 vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet.
Den 5 november kl 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Kaffe och te, smörgåsar serveras till självkostnadspris.
Anmäl dig senast måndagen den 29 oktober till Ingrid Nilsson, ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75, meddela om du vill ha fika eller inte.
Den 5 november fyller den moderna nykterhetsrörelsen 140 år. Vi firar dagen med att uppmärksamma människor inom rörelsen.
