Det goda samtalet – om SSUH, och årsmöte!

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund, SSUH, grundades 1896. Förbundets intressanta historia från 1896-1973, finns nu beskriven i en ny bok som släpptes i dagarna. (Att historiken slutar 1973 är kopplat till förbundets nya namn och identitet som Förbundet mot droger.)

Torsdagen den 21 mars berättar författaren Sven Hedenskog om sin bok och om förbundet. Välkommen att delta i det goda samtalet!

Efter programpunkten och fika blir det årsmöte.
Årsmöteshandlingarna hittar du under fliken bibliotek, rubriken övriga handlingar.

VÄLKOMMEN!

Torsdagen den 21 mars 2019 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 18 mars till Ingrid Nilsson e-postadress: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 070-555 73 75.

Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

GUIF – mycket mera än handboll

Den 24 januari är det dags för årets första ”Det goda samtalet”.

Ingrid Nilsson och Lisa Wendelius berättar om GUIF, Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening. Föreningen bildades 1896 av IOGT-medlemmar i Eskilstuna för att erbjuda godtemplarungdomarna verksamhet vid sidan av de traditionella logemötena. Idrott låg i tiden. Kom och ta del av en spännande historia!

VÄLKOMNA!

Torsdagen den 24 januari 2019 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris

Anmäl dig senast måndagen den 21 januari till Ingrid Nilsson e-postadress: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 070-555 73 75.

Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

 

Motbokens avskaffande – nykterhetsrörelsens sista stora nykterhetspolitiska projekt?

Vi har glädjen  att dela en text och historiebeskrivning om motboken och nykterhetsrörelsens syn i frågan. Bertil Lindberg är upphovsman och äger rättigheterna till texten. Här en introduktion, hela texten hittar du via länken i botten.

För att uttrycka det enkelt och okomplicerat var svenska folket som nyktrast under den tid då motbokssystemet var i bruk. Och trots detta tyckte nykterhetsrörelsen inte om systemet. Kanske därför att sanningen om de goda effekterna blev allmänt kända först när systemet var avskaffat och då var det för sent.

Tiden före 1917, då systemet kom i bruk och tiden efter 1955 då det försvann, var och är perioder med hög alkoholkonsumtion och konsekvensen av detta var och är de vanliga: många fylleriförseelser, delirium tremens, leverskador, hemfridsbrott och våld. Hur förklarar man i ljuset av detta, nykterhetsrörelsens inställning och agerande för att få bort motbokssystemet? För att återigen beskriva saken enkelt och okomplicerat: läkaren Ivan Bratt ställde sig mellan nykterhetsrörelsen och totalförbudet med det system för försäljning och utskänkning som fick hans namn – Brattsystemet. Kanske kan man med ett ord beskriva nykterhetsrörelsens aversion mot motbokssystemet: suggestionseffekten. Var det den som var problemet och vad var det för något?
Efter nästan 40 års kamp stod nykterhetsrörelsen som segrare. Ett slags segrare kanske man ska säga. Motboken och det system den ingick i avskaffades genom riksdagsbeslut 1954 och beslutet verkställdes den 1 oktober 1955. Resten är som man säger historia. Var segern värd priset? Frågan bör ställas.

I den här berättelsen är det de stora elefanterna som dansar. På motbokssidan Ivan Bratt. Ja, han var givetvis inte ensam, men det var denne läkare, en helt ung man när kampen började, som företrädde alkoholintresset, dock inte i den traditionella betydelsen; han var intresserad av alkoholproblemet och ville undvika totalförbudet. Mot sig hade han giganter från nykterhetsrörelsen med namn som Erik Englund, Johan Bergman, David Östlund och Jalmar Furuskog för att nämna några. Gemensamt för nykterhetsvännerna var att de före omröstningen 1922 slogs för förbudet och mot Bratt. Efter förlusten i omröstningen rådde det inom nykterhetsrörelsen delade meningar om den framtida politikens former och innehåll.

Svante Nycanders ord i boken Svenskarna och spriten beskriver väl situationen:
När ingen längre tror på en reform av större format blir idéfattigdomen en dygd och medelmåttigheten breder ut sig över alkoholdebatten. Att ta avstånd från ”utopier” och luftslott gäller idag som det finaste beviset på mogenhet och realism.
Nycander skrev detta 1967. Det har samma aktualitet idag som det hade vid tidpunkten då det kom i tryck.

Bertil Lindberg berättar i texten om ett nykterhetspolitiskt skeende som idag till stora delar är okänt. Det är också en berättelse som beskriver och till någon del förklarar nykterhetsrörelsens agerande och vilka effekterna blev. Berättelsen tar sin början när nykterhetsrörelsen var som starkast i vårt land. Klicka här: Motboken, så får du fram texten.

Kampen för demokratin

Det goda samtalet 22 november med Peter Axelsson och Anna Carlstedt

Kvällens tema är Nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin – från rösträttsrörelsen fram till nutid.

Peter Axelsson berättar hur rösträttsfrågan speglas i IOGT:s tidning Reformatorn under 1918, då beslut om allmän och lika rösträtt första gången fattades i riksdagen.
Anna Carlstedt talar om nykterhetsrörelsen och demokratin, i ett historiskt perspektiv och fram till våra dagar.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Torsdagen den 22 november 2018 kl. 18.30 på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 19 november till Ingrid Nilsson:
e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!

VÄLKOMNA!

En affisch från förbudsomröstningen

Vi fick via vår Facebooksida en fråga om en av Nej-sidans affischer inför förbudsomröstningen 1922. Det är en märklig affisch, med ett något udda budskap.


Precis som Albert Engströms välkända och ofta reproducerade affisch med texten ”Kräftor kräva dessa drycker” har den en lite skruvad ton. Detta är en kvinnlig motsvarighet, men här visar man inte alkoholen utan en gumma med en kaffekopp. Dessa affischer anspelar på känslor, men där ja-sidans oftast är allvarliga, och framhåller alkoholens tragiska baksida så är dessa lite lättsammare. I Albert Engströms bild framhålls alkoholtraditionen, men man kunde inte att tillämpa samma symbolspråk med en kvinna i bild. Och då fick det bli  kaffet, även om faktabudskapet känns lite grumlig och vagt.

Vad vet vi då om bilden? Jag lät frågan gå vidare till Bertil Lindberg, som ofta har svar på de mesta frågorna. Han hade sett affischen och antog att det var när han arbetade på CAN. Förbundet hade många affischer i sitt arkivet som han under sin tid som byrådirektör där lät fotografera av till diabilder för att minska slitaget på trycken.

Han skriver vidare ”utan att veta kan man väl misstänka att LFUF kan ha varit inblandade.”

Landsföreningen för folknykterhet utan förbud, LFUF, verkade för ett nej i förbudsomröstningen. LFUF bildades i mitten av februari 1922, ett drygt halvår innan folkomröstningen skulle äga rum. Förbundet hade till uppgift att ”arbeta för frivillig folknykterhet samt motverka förbud och förbudslagstiftning såsom ledande till moralisk, rättslig, social och ekonomisk skada för individer och samhälle”. Enligt Wikipedia anses LFUF ha bidragit till att omröstningen slutade med ett nej till förbud, då de hjälpte till att organiserade motståndet. Föreningens ordförande vid bildandet var farmakologiprofessorn Carl Gustaf Santesson och vice ordförande direktör Allan Cederborg. Santesson, ska enligt samma källa ha varit en nykterhetsvän, men trodde inte på förbudet, Allan Cederborg var en liberal stockholmspolitiker.

Affischen är signerad G.W vilket förmodligen står för Gunnar Widholm (1882–1953) som var en skicklig tecknare och illustratör verksam vid den tiden. Gunnar Widholm hade studerat vid Tekniska skolan och sedan på Konstakademien 1902–1905. Efter studierna arbetade han på Stockholms Dagblad som reportagetecknare. Under olympiaden i Stockholm 1912 gjorde han en pionjärinsats som idrottstecknare. Han tecknade också för en rad andra publikationer, allt från Frälsningsarméns tidning till skämttidningar. Han jobbade sedan som reklamtecknare och gjorde även flera valaffischer åt högern.

Affischen tillhör inte de vanligen reproducerade affischerna från förbudsomröstningen. . På museernas digitala arkiv, DigitaltMuseum, finns inte så mycket inlagt material från förbudsomröstningen, men där är affischen är med på flera. Av de totalt tre utlagda gatumiljöer var den med på två. (Om du klickar på bilden får du upp den i större format.)

/Britt-Marie Börjesgård

Folkbildning som demokratiskolning

Det goda samtalet med Kerstin Rydbeck

I dag talas om att intresset för bokcirklar är större än någonsin – så stort att det kan liknas vid en ny folkrörelse. Men stämmer detta? Hur ser det egentligen ut idag och hur såg det ut tidigare?

Kerstin Rydbeck, professor i informations- och biblioteksvetenskap vid Uppsala universitet, talar om utvecklingen av det sociala läsandet i Sverige under 1800- och 1900-talen, fram till i dag, och folkrörelsernas och studieförbundens roll.

Kerstin Rydbeck har skrivit avhandlingen ”Nykter läsning: den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen 1896–1925”, avhandlingen lades fram 1995 vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet.

Den 5 november kl 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Kaffe och te, smörgåsar serveras till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 29 oktober till Ingrid Nilsson, ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75, meddela om du vill ha fika eller inte.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

VÄLKOMMEN!

I potatisrevolutionens spår!

Potatisrevolutionen – en berättelse om hunger och demokrati
torsdagen den 27 september kl. 18

Historikern Håkan Blomqvist tar oss med på en historievandring i spåren den så kallade potatisrevolutionen. Soldatmyterier och kvinnoupplopp på Södermalm 1917 är en del av bakgrunden till det demokratiska genombrottet
Plats: Almgrens sidenväveri och museum, Repslagargatan 15 A, Södermalm i Stockholm.

Håkan Blomqvist är knuten till Södertörn högskola och forskar bland annat om den svenska arbetarrörelsen.

På grund av dåligt väder genomförs ingen stadsvandring utan det blir en föreläsning, den hålls i stora vävsalen Almgrens sidenväveri, en av de få bevarade industrihistoriska arbetsplatserna på Södermalm.

Anmäl dig senast måndagen den 24 september till Ingrid Nilsson:
e-post ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 08-774 41 25

VÄLKOMMEN!

Folkrörelserna visade vägen – panelsamtal

Den 24 maj fortsätter vi årets tema demokrati med ett samtal om hur nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen – de tre klassiska folkrörelserna – deltog i utvecklingen av demokratin i Sverige och i kampen för allmän och lika rösträtt.

Tre nutida företrädare samtalar, det är Johnny Mostacero, förbundsordförande IOGT-NTO, Berit Müllerström, andre vice ordförande i LO och Susanne Rodmar ordförande för Equmeniakyrkan.
Samtalet leds av Ann-Britt Ryd Pettersson och äger rum i Ordenshuset Brofästet på Skansen, med start kl.18.30.

rörelsenFöre samtalet genomföres en demokrativandring (60 min) med en av Skansens pedagoger. Vi besöker bland annat Folkets hus och avslutar på Ordenshuset. Samling vid stora entrén kl. 16.45 och vandringen börjar kl. 17.00.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet
Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 14 maj till Ingrid Nilsson
ingridnilsson1901@telia.com eller 08 774 41 25.
Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.
Anmäl också om du vill delta i demokrativandringen.
OBS! anmälan efter 14 maj innebär att man får betala inträde på Skansen OBS!

Arrangemanget genomförs i samarbete med NBV, Skansen och IOGT-NTO.

Rösträttsfrågor och årsmöte

Den 22 mars är det åter dags för ”Det goda samtalet” –
Christina Florin talar om kvinnorna och rösträtten, den kvinnliga rösträttsrörelsen och nämner även de nyktras roll.


Christina Florin är professor emeritus i kvinnohistoria vid Stockholms universitet och hennes forskning fokuserar på könsrelationernas betydelse för professionalisering, statsbyggande, medborgarskap, politisk kultur och utbildning.

Hon är en av pionjärerna inom svensk forskning gällande kvinnlig rösträtt och kvinnor och utbildning.

 

Efter ”Det goda samtalet” håller sällskapet årsmöte, samtliga medlemmar är välkomna till årsmötet.

Du hittar årsmöteshandlingarna under fliken Bibliotek.

Plats: IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Det goda samtalet startar kl. 18.30.

Anmäl dig till föreläsning och årsmöte och meddela om du önskar en smörgås, till Ingrid Nilsson på e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 08-774 41 25 senast tisdag den 20 mars.

Allmänna rösträtten 100 år

Professor Kjell ÖstbergDen 25 januari 2018 höll Kjell Östberg, som är professor i historia vid Södertörns högskola,  en föreläsning inom ramen för det goda samtalet Han talade om beslutet och bakgrunden till att den allmänna rösträtten inrättades. Föreläsningen var drygt 50 minuter lång och spelades in.

Du hittar en länk under fliken bibliotek.