Det goda samtalet med Moa Löfbom om IOGTs historia i Skellefteå

Moa Löfbom berättar om den tidiga nykterhetsrörelsens framväxt i Västerbotten, med tonvikt på IOGT:s utveckling i Skellefteå från 1882 och in på 1900-talet.
Moa Löfbom tilldelades våren 2021 Lokalhistoriskt ungdomsstipendium för sin uppsats om nykterhetsrörelsen i Västerbotten, en historiebeskrivning som vi nu får ta del av.

Samtalet äger rum torsdagen 22 september 2022 kl.18.30.
Följ samtalet via Teams eller på plats på IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm där vi serverar kaffe, te och smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 19 september till Johan Persson e-post: johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44 för fika. Om du deltar digitalt behövs ingen anmälan, logga bara in på länken här

Folknykterhetens dag – ett digitalt samtal över Atlanten

I år uppmärksammar vi Frances Willard (1839-1898); en av pionjärerna i den tidiga nykterhetsrörelsen.

Frances Willard var genom sitt mångåriga arbete i Woman´s Christian Temperance UNION (WCTU) en betydande pionjär inom nykterhetsrörelsen. WCTU blev senare en världsorganisation representerad i Sverige av Vita Bandet.

I Det goda samtalet, som sänds från Willards museum i Evanston utanför Chicago, berättar ansvariga där om hennes arbete och betydelse.

Torsdagen 26 maj 2022 kl.17.00
Mötet hålls i Teams. Ingen föranmälan behövs, anslut bara via denna länk

VÄLKOMNA!

Smashing the Liquor Machine: A Global History of Prohibition

Johan Persson har läst boken ”Smashing the Liquor Machine: A Global History of Prohibition” som beskriver en global nykterhetshistoria i kampen för frihet.

Begreppet “alcohol prohibition” som beskrivning av förbudstiden i Förenta staterna uppstod runt 1970. Påståendet kan verka chockerande men innan 70-talet förekom begreppet knappt i skrift. Istället skrev man om förbud mot “liquor traffic”, “drink traffic” eller liknande, begrepp som försvann i samma takt som “alcohol prohibition” vann mark.

Det är inte enbart en semantisk skillnad. Innan, under och fyra årtionden efter förbudstiden skrev både förbudsvänner och motståndare om produktion och försäljning av alkohol. Från 70-talet och framåt beskrivs istället förbudet som riktat mot den enskilde konsumenten. Detta trots att artonde tillägget till Förenta staternas konstitution aldrig förbjöd alkoholkonsumtion, endast tillverkning, försäljning och transport.

Mark Lawrence Schrad, docent i statsvetenskap vid Villanova University, som upptäckt denna förändring kopplar den till nyliberalismens genombrott under samma period. Med nyliberalismen kom skillnaden mellan marknadens frihet och den enskildes medborgerliga och politiska friheter att luckras upp.

I otaliga böcker har nykterhets- och förbudsrörelsen i Förenta staterna beskrivits som frihetens fiender, rörelser för politiskt reaktionära och religiöst konservativa vita landsbygdsbor som drevs av en rasistisk rädsla för minoriteter. Bilden har blivit lika väletablerad i populärkulturen som i seriös historisk forskning.

I Smashing the Liquor Machine: A Global History of Prohibition erkänner Mark Lawrence Schrad att han också var påverkad av denna bild när han 2010 gav ut The Political Power of Bad Ideas, en studie av förbudsrörelsen i Förenta staterna, Sverige och Ryssland.

Men han gör också något som är alltför ovanligt både bland forskare och debattörer, han erkänner beredvilligt att han haft fel. Att han missförstått nykterhetsrörelsen. Smashing the Liquor Machine är resultatet av Schrads försök att korrigera detta misstag genom att skriva en ny global nykterhetshistoria. Med sina 700 sidor, varav 150 sidor notapparat, är det ett imponerande och helt unikt bidrag till den nykterhetshistoriska forskningen.

Det blir en spännande och medryckande historia där vi möter slaverimotståndare och suffragetter i Förenta staterna; antikoloniala kämpar i Botswana, Irland och Indien; ryska bolsjeviker och nordiska socialdemokrater; kristna, hinduer och muslimer.

Istället för den nyliberala karikatyren av bigotta puritaner framträder här en världsomspännande rörelse tätt sammanflätad med 1800-talets andra stora progressiva politiska projekt: abolitionismen, rösträttsrörelsen, anti-imperialismen, den demokratiska nationalismen, liberalismen och socialismen. En rörelse som såg sig själv som en frihetsrörelse i kamp mot mäktiga ekonomiska intressen.

Schrad sammanfattar sin tes:
”att förbudsrörelsen var en del av en långsiktig folkrörelse för att stärka internationella normer till försvar för mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och mänsklig jämlikhet mot traditionell autokratisk exploatering. Närmare bestämt, nykterhetsaktivisterna menade att det inte längre var acceptabelt att grunda statens eller förmögna eliters rikedom på samhälleligt elände och missbruk.”

Schrad avslöjar hur nykterhetsrörelsens motståndare var en kapitalstark och politiskt mäktig industri, tätt kopplad till militarism och kolonialism. I slutet av den viktorianska eran hade var femte parlamentsledamot i Storbritannien ekonomiska intressen i bryggerinäringen. Fem av de femton största brittiska företagen var bryggerier.

Innan den moderna inkomstskattens uppkomst i början av nittonhundratalet var alla europeiska imperier beroende av alkoholskatter för att finansiera sin militära upprustning och koloniala erövringar. I Det tyska imperiet stod den för tjugo procent av statskassan, i Storbritannien för 23 procent och i Tsarryssland för 26 procent. Inte konstigt då att tsar Alexander II våldsamt slog ner försöken att skapa en rysk nykterhetsrörelse efter amerikansk modell. Den var ett direkt hot mot hans krigskassa.

Det var staten och kapitalet som var fienden när rörelser för nykterhet och rusdrycksförbud växte fram, inte den enskilde alkoholkonsumenten. Ofta bars dessa rörelser upp av samhällets mest marginaliserade: kvinnor, svarta, ursprungsfolk och koloniserade folkgrupper.

Schrads historiska metod är den biografiska. Rörelserna skildras genom individer som genom sina liv personifierat kopplingen mellan nykterhet och progressiv politik. Samlande gestalt blir William E. “Pussyfoot” Johnson, en närmast övermänsklig karaktär som under femtio års tid tycks ständigt befunnit sig i centrum av den globala nykterhetskampen. Kanske anar man att boken först vuxit fram ur ett projekt att skriva “Pussyfoot” Johnsons biografi.

Denna form är bokens enda riktiga svaghet. Schrad har uppenbarligen stora sympatier för det tidiga 1900-talets socialdemokrater och radikala liberaler och fördjupar sig gärna i deras liv. En strängare redaktör hade strukit i dessa omfattande biografiska kapitel och gjort boken mindre tegelstenstung. Nästan hela kapitlet om Sverige ägnas exempelvis åt Hjalmar Branting, en person som får sägas vara ganska perifer i svensk nykterhetshistoria.

Det finns emellertid en poäng i det biografiska anslaget. Det synliggör hur andra historiker och levnadstecknare ignorerat nykterhetsfrågans centrala roll i dessa personers liv och kamp.

“Alla stora reformer hör ihop” skrev Frederick Douglass, den förrymda slaven som blev en av sin tids mest framstående intellektuella. Han återkom ofta till hur slavägarna använde alkohol för att passivisera och splittra slavarna och hans abolitionism var tätt sammankopplad med hans nykterism. Ändå lyckas de flesta biografier över Douglass, inklusive den över 900 sidor långa Puitzerprisvinnande Frederick Douglass: Prophet of Freedom, helt förtiga nykterhetssaken.

Inte ens ett progressivt standardverk som Howard Zinns Det amerikanska folkets historia nämner nykterhetsrörelsen mer än i förbifarten. Förförståelsen av kampen för nykterhet och rusdrycksförbud som en reaktionär, rasistisk och religiös kulturkamp tycks göra det enklare att förtiga dess existens än att förklara varför den var en så integrerad del av kampen mot slaveri, för kvinnlig rösträtt, för ursprungsfolks rättigheter, mot kolonialism och för arbetarklassens ställning.

Smashing the Liquor Machine är en bok som alla nykterhetshistoriskt intresserade bör läsa. För en svensk läsare kommer dess centrala tes inte som någon större överraskning. Vi är vana vid att tänka på nykterhetsrörelsen som en av de stora demokratiska folkrörelserna. Det beror helt på att Sverige fortfarande har en livskraftig nykterhetsrörelse som förmår skriva sin egen historia. Alternativet är att någon annan gör det.

Johan Persson

Årsmöte och det goda samtalet!

Torsdagen den 31 mars kl, 18.30 är det dags för Det goda samtalet och årsmöte

I anslutning till årsmötet lanseras skriften Det goda samtalet – Några nedslag i när nykterhetsrörelsens historia under medverkan av Åke Marcusson.
Åke har tillsammans med Peter Axelsson varit redaktör för skriften. Åke Marcusson med på länk från Hamburg.

Välkommen att delta i mötet på plats, på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm eller digitalt via Teams. Klicka på länken för att ansluta till mötet.

För dig som vill delta på plats erbjuder vi kaffe och te med tilltugg.
Anmälan snarast till Ingrid Nilsson  eller 070 555 73 75.

Handlingarna till årsmötet kan du ladda ner från sidan bibliotek.

Det goda samtalet genomförs i samarbete med NBV,

Den internationella nykterhetsrörelsen

Årets första Det goda samtalet har tema nykterhetsrörelsens internationella arbete.

Medverkande::
Esbjörn Hörnberg, fd verksamhetsledare IOGT-NTOs internationella institut
Helge Kolstad tidigare världspresident internationella IOGT
Kristina Sperkova, världspresident Movendi International (fd IOGT International)
Ingalill Söderberg, Blå bandet och ledamot i Blue Cross styrelse
Anne Babb, generalsekreterare Blue Cross
Audrey Bonvin, historiker som forskar om kvinnorna inom den tidiga nykterhetsrörelsen i Schweiz

Torsdag den 27 januari kl.18.30. Mötet genomförs digitalt i Teams.
(Delvis på engelska) Klicka på länken för att ansluta till mötet
Mötet spelas in och kommer att läggas ut på hemsidan,

(Har du inte Teams installerat på din dator kommer du, när du tryckt på länken,
få en fråga om hur du vill ansluta till Teams-mötet. Det snabbaste alternativet är att då välja ”Fortsätt i den här webbläsaren”)

Det goda samtalet – den stora oredans tid

Torsdagen den 2 december berättar Bertil Lindberg om det som han benämner den stora oredan.

Under cirka 25 år stod han som engagerad centralt i nykterhetS-rörelsen, i händelsernas centrum.

Startpunkten är det 1960-tal som började på 1950-talet och som ännu inte är avslutat.

Det handlar om den oreda som drabbade nykterhetsrörelsen i mitten på 60-talet då SSUH och NOV lämnade nykterhetsrörelsen, mellanölet introducerades. Narkotikafrågan, som ingen begrep, dök upp och ABF, Unga Örnar LO och Aftonbladet, för att nämna några exempel utsåg nykterhetsrörelsens till sin fiende och för ABs fall hatobjekt.

Bertil Lindberg f. 1934, har bland annat varit instruktör i SGU, förbundssekreterare i SSUH, startade och arbetade för Nykterhetsrörelsens informationstjänst, informationsansvarig IOGT, byrådirektör för CAN, kanslichef för IOGT-NTO och därefter samma funktion i RBU och RTP, två handikapporganisationer. Han har också verkat som skribent och debattör i framförallt alkohol- och narkotikafrågan.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!
VÅLKOMMEN!

Torsdagen den 2 december 2021 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris. Anmäl dig senast måndagen den 29 november till Ingrid Nilsson: e-post ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75.

Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

Mötet sänds även i Lifesize Här behövs ingen anmälan, logga bara in på denna länk

Det goda samtalet äger rum i samarbete med NBV.

Det goda samtalet – om Olof Bergström

Nykterhetshistoriska sällskapet Inbjuder till ”Det Goda samtalet” om Olof Bergström grundare av IOGT i Sverige.

Den 5 november 1879 bildades den första IOGT-logen i Sverige. Nykterhetshistoriska sällskapet uppmärksammar dagen med ett samtal om Olof Bergström.

Vem var Olof Bergström, vad gjorde han och var kom han ifrån?

Luta dig bekvämt tillbaka med gott fika och följ med på resan från Bjuråker i norra Hälsingland, via USA till Göteborg.

Fredag 5 november 2021 kl.18.30

Vi håller mötet i Lifesize. Det är ingen anmälan, utan logga bara in på länken.

Välkomna!

Martin Skoog upptäcker folkrörelsevärlden

Björn-Erik Höijer och hans enorma produktion av böcker och teaterpjäser nämns inte längre. Inte ens inom den värld där läsaren av dessa rader befinner sig. För oss som var verksamma inom nykterhetsrörelsen under 1950-talet och kommande årtionden var Björn-Erik Höijer – eller Martin Skoog, Höijers alter ego – en självklar läsning. Här en påminnelse om en författare som berättar historier som många av oss kan känna igen.

Framför allt arbetarförfattarna använde någon av folkrörelserna som miljö för sina berättelser. Egentligen ganska naturligt eftersom resten av världen var stängd för dem. Björn-Erik Höijer (1907–1996) skilde sig från de många andra författare genom att använda sig av alla av de tre klassiska folkrörelserna, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Här nämnda i den ordning de bildades.

Höijer låter sitt alter ego Martin Skoog upptäcka och uppleva världen. Det börjar när Martin är fem-sex år gammal. Världen består då av Malmberget. Björn-Erik Höijer ger oss en fantastisk skildring av ett barns upplevelser i boken Martin går i gräset, som kom ut 1950. Skildringen av Martins liv fortsätter i Spegeln med guldramen (1953), då vi bland annat får veta att Martin ”blivit medlem i nykterhetslogen”.

När Höijer skriver sin sista roman 1994, Höstlig horisont, har han drygt femtio romaner bakom sig och till detta ett antal teaterpjäser.  Debutromanen Grått berg kom 1940.

Erfarenheterna av livet i det föreningstäta Malmberget slår igenom i många av Höijers romaner. Som snickarlärling kommer han i kontakt med arbetarrörelsens båda grenar, den fackliga och den politiska. Boken Röda fanor, som utkommer 1980, är ett uttryck för besvikelse. Författaren säger i ett förord ”… eftersom jag redan berättat utförligt om nykterhetsfolket och de frireligiösa i romanerna Parentation och Trettio silverpengar – också för att uttrycka besvikelse – får rättvisa anses vara skipad, trots att Röda fanor utspelas övervägande inom arbetarrörelsens hank och stör.” I korthet handlar Röda fanor om det som vi idag upplever som en avideologisering av det politiska livet, i det här fallet av arbetarrörelsen. En personlig reflektion: Kan det vara avideologiseringen, och då inte endast av socialdemokratin, som förklarar att med linjär avskrivning av medlemmar så har vi inga politiska partier år 2046?

I boken Parentation, med nykterhetslogen som rum och miljö, och som kom ut 1946, får vi ta del av medlemmarnas reflexioner och tankar under parentationen och längre fram får vi veta saker om den avlidne som så långt varit förborgade för dem.

I boken Trettio silverpengar är det stölden av insamlade medel i frikyrkoförsamlingen som gör det möjligt för författaren att belysa frågan om rätt och fel, synd och botgöring.

På folkrörelsescenerna får vi uppleva övertygelsen och tvivlet, idealismen och skröpligheten, segrar och tillkortakommanden. Med andra ord det vi alla, som verkar inom folkrörelsevärlden, har upplevt och upplever.

Björn-Erik Höijer skrev drygt femtio böcker och ett antal teaterpjäser, varav några sattes upp av Ingmar Bergman på Dramaten i Stockholm.  Så förknippade Björn-Erik Höijer sig själv med sitt alter ego Martin Skoog att han lät denne skriva en av de självbiografiska romanerna, Det svåra livet, som kom ut 1985.

Höijer är intressant särskilt från ett folkrörelseperspektiv. Han föddes 1906 i det folkrörelsetäta Malmberget. Höijers alter ego, Martin Skoog blev, som tidigare nämnts, medlem i nykterhetslogen och han kom i kontakt med arbetarrörelsens båda grenar som snickare på en fabrik i hemstaden. Laestadianismen, som var en stark rörelse i den här delen av landet, undgick inte Höijer. Kort ska endast nämnas att en av hans pjäser fick namnet Djävulens kalsonger, den benämning laestadianerna använde för att beskriva gardinerna i fönstren hos de otrogna.

Ingen författare har på ett bättre sätt än Björn-Erik Höijer speglat de delar av folkrörelsesjälen, som inte omnämns i högtidstalen.

Bertil Lindberg

Vi skriver nykterhetsrörelsens historia!

Det goda samtalet torsdagen den 23 september, kl 18.30, via Lifesize.

Höstens första goda samtal handlar om nykterhetsrörelsens historia, sedd ur tidningarnas perspektiv.

Strömsbro godtemplares studiecirkelbibliotek omkring 1920.
Källa: Arkiv Gävleborg, IOGT logen 1948 Strömsbro Framtids studiecirkel

Vad kan vi hitta i arkiven? Hur letar man?
Var med och lyssna, och kanske också delge dina egna erfarenheter!
Vi håller mötet i Lifesize
Ingen anmälan, logga bara in på denna länk.

VÄLKOMNA!

Folknykterhetens dag 2021

Välkommen att fira Folknykterhetens dag digitalt med oss, Kristi himmelsfärdsdag, torsdagen den 13 maj, kl 14.

Du får följa med på ett besök i Ordenshuset på Skansen.

Caroline Zakariason, förbundsordförande SBU, Sveriges Blåbandsungdom är dagens huvudtalare.
Britt-Marie Börjesgård, Våra Gårdar, berättar om husens betydelse.

Sång och musik Johnny Boström och Martin Kjellin.

Vi ses i Lifesize

Arrangemanget genomförs i samarbete med NBV.