Studiecirklarna och biblioteken – ett lokalt exempel

Nykterhetshistoriska sällskapet har vid flera tillfällen behandlat studiecirkeln, läsningen och biblioteken och IOGTs roll i detta. Det har då varit forskarens blick, i arbetet med att skriva en artikel till en kommande hembygdsbok där mitt ämne har varit folkrörelser och föreningsliv blir perspektivet genast lokalt. Boken, som ges ut till sommaren, behandlar socknarna Sjösås, Drev-Hornaryd. Projektet initierades med anledning av att hembygdsföreningen i år firar 100 år. Min artikel har rubriken, Kraften i rörelsen – det ideella engagemangets betydelse, den är en av sex temaartiklar vid sidan om alla byaberättelser, där de boende i byarna har tecknat sina bild av de senaste hundra åren.

I beskrivningen av nykterhetsrörelsen är folkbildningen en viktig del av historien. För förförståelsen så ligger Sjösås socken i Småland, i norra delen av Kronobergs län. Logen 2499 Braås Välgång, bildades 1898 och en av initiativtagarna var J. A. Göth som vid sidan av engagemanget för nykterhet även var en av grundarna till hembygdsföreningen. Logen i Harshult, 4289 Norrsken, bildades i december 1911 och på dagen ett år senare invigdes det nyuppförda ordenshuset. Här följer ett utdrag ur artikeln: (Ni blir de första som får möjlighet att läsa vid sidan av redaktionskommittén, då manuset lämnades tidigare i veckan.)

Vid sidan om nykterhetsarbetet var folkbildning och kultur en betydande del av logernas verksamhet. Logen i Braås bildade 1907 en studiecirkel, inte i den mening som vi uppfattar begreppet idag, utan den fungerade mera som en grupp där man var medlem över längre tid, där man samlades för att läsa och diskutera böcker. En viktig uppgift var att skaffa böcker och organisera låneverksamheten som var öppen för både medlemmar och allmänheten. De inköpta böckerna var både skönlitteratur och fackböcker. Cirkeln arrangerade också en rad föreläsningar och diskussioner, internt och offentliga. Tillsammans med templet Ledstjärnan anordnades en folkhögskolekurs över sex veckor, i form av daglig aftonskola. Vidare hölls specialkurser i samhällslära och kommunalkunskap.

Initialt finansierades bokinköpen till biblioteket av logen och genom avgifter för boklån samt med över­skottet från fester och samkväm. Från 1913 fick föreningen ett visst statsanslag till biblioteks­verk­samheten. Vid logens 25-årsjubileum 1923, bestod biblioteket av nästan 700 band och ett 90-tal i ungdoms­avdelningen, plus ett antal oinbundna böcker och diverse småskrifter, totalt ett bokbestånd om 954 volymer. Även i Mästreda bildades en studiecirkel under logens, 1919 rekonstruerades en kamratförening som bedrev biblioteksverksamhet. Vid 50-årsjubileet 1948 summerades det sammanlagda bokbeståndet till närmare 2000 band, varav 514 fanns i Mästreda. Studiecirkeln tog också initiativ till bildandet av Sjösås föreläsningsförening.

Det var inte bara logen i Braås som hade studiecirklar och bibliotek, utan det var snarare regel inom IOGT och då särskilt på landsbygden där nykterhetsrörelsen var en viktig aktör i det biblioteksväsende som vi idag anser självklart. Logen i Harshult startade sin studiecirkel 1914 och köpte in nio böcker första året. Det var författare som Kata Dahlström och August Strindberg men även filosofins historia och samlade dikter.

I den slitna biblioteksförteckningen som sträcker sig fram till om med 1959 är författare, boktitel och inköpsår antecknade. Det är böcker och författare som vi idag betraktar som klassiker, svenska så väl som utländska, Selma Lagerlöf, Werner von Heidenstam, Charles Dickens, Jack London, Elin Wägner, Jules Vernes, Wilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Sven-Edvin Salje, Jan Fridegård och Pearl S. Buck är några exempel. Men även lättsammare litteratur som Kar de Mumma Zetterström, Stig Trenter, Bernard Nordh och givetvis J. A. Göth förekommer. Totalt omfattar förteckningen 577 poster.

Huvudparten av biblioteket är bevarat och står kvar på sin plats i det specialbyggda bokskåpet. Andra logebibliotek skingrades när de integrerades in i eller helt enkelt blev de kommunala biblioteken, så skedde i Braås i samband med kommunreformen 1952. De mindre loge­biblio­teken utgjorde biblioteksfilialer och var en del av biblioteksstrukturen fram till dess kommunen började köra bokbuss. Idag är det mesta av logbibliotekens böcker utgallrade, om de inte fick stå kvar på sin ursprungliga plats, men bland den lokalhistoriska litteraturen kan man fortfarande hitta böcker som bär både logens och centralbibliotekets stämplar.

Vi är många som fick tillgång till litteraturen och läslusten genom logebiblioteken. I en bevarad utlåningskatalog från 1960-talet blandas namnen på byns tonårsflickor i bokslukaråldern som lånade buntvis med böcker med de äldre lantbrukarna som lånade en enstaka bok då och då. Torsdagskvällar, då biblioteket formellt hade öppet en timma, blev också en samlingspunkt för ungdomarna i byarna, det var inte alltid läslusten som lockade mest, utan mera möjligheten att få hänga med kompisarna en stund.

För andra vara det böckerna som var målet. Långt efter att biblioteksfilialen i Harshult formellt hade upphört kunde Gustav Tellander ibland komma cyklande uppför de branta backarna från Näset, en liten gård halvvägs till Ramkvilla, för att låna några böcker.

/Britt-Marie Börjesgård

Det goda samtalet om Ormen Friske

Om bygget av vikingaskeppet, Frisksportförbundet och fartygskatastrofen 1950.

Jack Werner är journalist och föreläsare, Han var en av initiativtagarna till Viralgranskaren som belönades med Stora journalistpriset 2014. Han är programledare för SR-podden Creepypodden och har givit ut antal böcker som behandlar dessa ämnen.

Ormen Friske var en kopia av ett norskt vikingaskepp och byggdes vid Stensunds folkhögskola. Initiativtagare var Sten Schröder, ledare inom Frisksportförbundet. Besättningsmedlemmarna var alla vältränade, aktiva medlemmar.

Under flera är har Jack Werner försökt få klarhet i besättningens öde på det som har kallats Sveriges märkligaste sjöresa. I boken Berättelsen om Ormen Friske, som kom ut 2022, berättar han en bortglömd berättelse om ett Sverige i förändring, om slump i en osäker värld och om hur långt man kan drivas i jakten på prestige.

Torsdagen den 6 februari 2025 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
Anmälan senast måndagen den 27 januari till Johan Persson
e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400
Anmäl också om du vill ha smörgås.
OBS! Vi börjar med kaffeservering kl 18.00. Välkomna!

Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här.

Det goda samtalet arrangeras i samarbete med NBV.

Det goda samtalet – med litteraturen som vapen

Med litteraturen som vapen: Om nykterhetsrörelsens syn på läsning och det
moderna folkbibliotekets självbild

Kim Hillberg är bibliotekarie. År 2021 skrev han uppsatsen ”Läsning i bibliotekets gränsland”, där han undersökte nykterhetsrörelsens syn på läsning och diskuterade det moderna folkbibliotekets självbild. Uppsatsen grundar sig i empiriska analyser av artiklar ur IOGT:s tidning Reformatorn från 1900-talets början. Kim Hillberg berättar om sina resultat vid Det goda samtalet den 5 december.

Torsdagen den 5 december 2024 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
Anmälan senast måndagen den 25 november till Johan Persson e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400
Anmäl också om du vill ha smörgås.
Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här,

VÄLKOMNA!

Arrangeras i samarbete med NBV.

Det goda samtalet om E. H. Thörnberg

Kunskapsbildning och gränsarbete. E. H. Thörnberg mellan akademin och folkrörelserna

 Kunskapsbildning som sker utanför akademiska kontexter har värderats på olika sätt under olika tider. Den äldre formen av elitistisk och traditionell akademisk forskning har vanligen betraktat annan kunskapsbildning med stor skepsis, för att inte säga nedlåtenhet. Samtidigt har den utomakademiska forskningen och folkbildningen kämpat för sin legitimitet där den har bedrivits i institutionella kontexter, inte minst knutna till folkrörelserna. Från bägge håll har det skett ett så kallat gränsarbete (boundary work) som har syftat till att antingen bevara eller överskrida dessa gränser.

Ett intressant exempel på en person som befann sig i ett läge mellan dessa positioner är journalisten och författaren E. H. Thörnberg (1873–1961). Thörnberg var en fascinerande och excentrisk person, en autodidakt som ägnade större delen av sin tid på Kungliga Biblioteket där han läste och författade böcker och artiklar. På många sätt var denne man en vägröjare i Sverige för den framväxande internationella samhällsforskningen vid 1900-talets början.

I sin inledning till Det goda samtalet använder Per-Anders Forstorp begreppet gränsarbete, hämtat från vetenskapshistoria och kunskapssociologi, för att söka förstå Thörnbergs position mellan olika institutionella kontexter för kunskapsbildning. Per-Anders Forstorp placerar också Thörnberg i relation till forskning om folkrörelser och folkbildning, och han ger några aktuella exempel på så kallad praktiknära forskning.

Per-Anders Forstorp är professor i kultur och mediegestaltning vid Linköpings universitet. Han är i grunden forskare inom kommunikation, medier och kultur. Hans forskningsintressen är gränsöverskridande och bygger på två spår: kommunikation och medier i socialt och kulturellt perspektiv samt kunskaps- och lärandepraktiker inom ramen för högre utbildning. För närvarande är Per-Anders Forstorp engagerad i KOMPASS, en forskningshubb om kunskapscirkulation.

Tisdagen den 5 november 2024 kl. 18.00
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris från kl. 18.00.
Anmälan senast onsdagen den 1 november till Johan Persson, e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400
Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här!

VÄLKOMNA!

Arrangeras i samverkan med IOGT-NTO-föreningen 14 juni och med stöd av NBV.

Det goda samtalet om Godtemplarordens filmverksamhet

Välkommen på höstens första Det goda samtalet torsdagen den 10 oktober med Laura Thulin som har skrivit en kandidatuppsats om den tidiga filmen inom Godtemplarorden.

Hon presenterar sig och sitt ämne så här:

”Under mina universitetsstudier i konstvetenskap började jag intressera mig för den svenska nykterhetsrörelsens historia och dess närvaro inom det tidiga 1900-talets visuella miljö. Detta ämne fördjupade jag mig sedan i under mina studier i filmvetenskap. Genom tillgång till IOGT:s arkiv på Stora Essingen, material från Kungliga Biblioteket och Riksarkivet, kunde jag teckna en bild av den svenska Godtemplarordens filmverksamhet under 1900-talets första hälft. Resultaten visade att viljan att utnyttja filmmediet i olika delar av organisationen, från det att mediet kom till Sverige i slutet av 1800-talet och en god bit in på 1900-talet, var mycket stor och man hade höga ambitioner, såväl att producera egen film, som att visa film i bildnings- och underhållningssyfte. Historien om Godtemplarordens filmverksamhet 1896-1939 tecknar ett porträtt av nykterhetsrörelsens fascinerande och innovativa mediestrategier, samt filmens historia i Sverige.”

Torsdagen den 10 oktober 2024 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris
Anmälan senast onsdagen den 2 oktober till Johan Persson
e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400
Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

VÄLKOMMEN!

Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här.

(Bild: Digitaltmuseum Gränna museum, Biografmaskin i IOGT-lokalen Gränna)

Årsmöte och Det goda samtalet med Johan Persson

Alkoimperialism – och nykterhet som motstånd

Kolonialismen är sedan dess födelse intimt sammanvävd med alkoholindustrin.
Nykterhet har samtidigt varit en del av koloniserade folks kamp för överlevnad.

Johan Persson, styrelsemedlem i NHS, berättar om en världsomspännande dekoloniserad nykterhetshistoria
– från Lakotafolket på reservatet i Pine Ridge till Gandhis kamp för Indiens självständighet, från Påskupproret i Dublin till Sowetokravallerna i Johannesburg.

Torsdagen den 4 april 2024 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.
På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris.
Anmälan senast onsdagen den 27 mars till Johan Persson
e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400
Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.
Du kan även delta digitalt utan föranmälan via denna länk

Årsmöteshandlingarna hittar du under fliken bibliotek, rubriken övriga handlingar, här på hemsidan.

Det goda samtalet om Föreningen Fruktdrycker

Föreningen Fruktdrycker har gjort avtryck?

Goda alkoholfria alternativ är idag en självklarhet, men så har det inte alltid varit.

Ann-Louise Friberg, som var Föreningen Fruktdryckers ordförande från 2003 fram till 2021 då föreningen lades ned, berättar om föreningens bakgrund, verksamhet och betydelse för en ny syn på alkoholfria festdrycker.

Torsdagen den 1 februari 2024 kl. 18.30
Ta del av samtalet via Teams, OBS samlingen på Klara Södra är inställd. Det behövs ingen föranmälan för digitalt deltagande, utan anslut bara via länken nedan.

Anslut via länken här.

VÄLKOMNA!

Det goda samtalet arrangeras i samarbete med NBV.

Det god samtalet om John B. Finch

IOGT-chefen John B. Finch – förebild eller varnande exempel?

John B. Finch lyckades återförena det splittrade IOGT 1887 – men dog på kuppen av överansträng-ning, 35 år gammal.

Varför fick Finch det mest lysande eftermälet av alla godtemplarledare?

Magnus Andersson, Nykterhetshistoriska Sällskapet, berättar om agitatorn som höll mer än ett nykterhetstal om dagen under tre års tid och förmådde 125 000 personer att avge nykterhetslöfte.

Torsdagen den 30 november 2023 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.

VÄLKOMMEN

På Klara Södra serveras kaffe och te samt smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast onsdagen den 22 november till Johan Persson via e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

Du kan också delta digitalt via programmet Teams. För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på länken här.:

kvällen arrangeras i samarbete med NBV.

Det goda samtalet om Kerstin Hesselgren med Anders Johnson

Anders Johnson berättar om sin senaste bok Kerstin Hesselgren – hälsovårdsaposteln och riksdagspionjär
Kerstin Hesselgren, är kanske är okänd för många, men som bland annat var en av de första kvinnorna i Sveriges riksdag där hon framför allt arbetade med socialpolitik och jämställdhet, men var
även engagerad i utrikespolitiska frågor.
Kvällen arrangeras av IOGT-NTO-föreningen 14 juni och vi inbjuda att delta. Anmälan till 14juni@iogt.se
Evenemanget går också att följa digitalt, följ länken’. 

Tisdagen den 17 oktober kl 18.30 på IOGT-NTO Klara Södra i Stockholm.