Studiecirklarna och biblioteken – ett lokalt exempel

Nykterhetshistoriska sällskapet har vid flera tillfällen behandlat studiecirkeln, läsningen och biblioteken och IOGTs roll i detta. Det har då varit forskarens blick, i arbetet med att skriva en artikel till en kommande hembygdsbok där mitt ämne har varit folkrörelser och föreningsliv blir perspektivet genast lokalt. Boken, som ges ut till sommaren, behandlar socknarna Sjösås, Drev-Hornaryd. Projektet initierades med anledning av att hembygdsföreningen i år firar 100 år. Min artikel har rubriken, Kraften i rörelsen – det ideella engagemangets betydelse, den är en av sex temaartiklar vid sidan om alla byaberättelser, där de boende i byarna har tecknat sina bild av de senaste hundra åren.

I beskrivningen av nykterhetsrörelsen är folkbildningen en viktig del av historien. För förförståelsen så ligger Sjösås socken i Småland, i norra delen av Kronobergs län. Logen 2499 Braås Välgång, bildades 1898 och en av initiativtagarna var J. A. Göth som vid sidan av engagemanget för nykterhet även var en av grundarna till hembygdsföreningen. Logen i Harshult, 4289 Norrsken, bildades i december 1911 och på dagen ett år senare invigdes det nyuppförda ordenshuset. Här följer ett utdrag ur artikeln: (Ni blir de första som får möjlighet att läsa vid sidan av redaktionskommittén, då manuset lämnades tidigare i veckan.)

Vid sidan om nykterhetsarbetet var folkbildning och kultur en betydande del av logernas verksamhet. Logen i Braås bildade 1907 en studiecirkel, inte i den mening som vi uppfattar begreppet idag, utan den fungerade mera som en grupp där man var medlem över längre tid, där man samlades för att läsa och diskutera böcker. En viktig uppgift var att skaffa böcker och organisera låneverksamheten som var öppen för både medlemmar och allmänheten. De inköpta böckerna var både skönlitteratur och fackböcker. Cirkeln arrangerade också en rad föreläsningar och diskussioner, internt och offentliga. Tillsammans med templet Ledstjärnan anordnades en folkhögskolekurs över sex veckor, i form av daglig aftonskola. Vidare hölls specialkurser i samhällslära och kommunalkunskap.

Initialt finansierades bokinköpen till biblioteket av logen och genom avgifter för boklån samt med över­skottet från fester och samkväm. Från 1913 fick föreningen ett visst statsanslag till biblioteks­verk­samheten. Vid logens 25-årsjubileum 1923, bestod biblioteket av nästan 700 band och ett 90-tal i ungdoms­avdelningen, plus ett antal oinbundna böcker och diverse småskrifter, totalt ett bokbestånd om 954 volymer. Även i Mästreda bildades en studiecirkel under logens, 1919 rekonstruerades en kamratförening som bedrev biblioteksverksamhet. Vid 50-årsjubileet 1948 summerades det sammanlagda bokbeståndet till närmare 2000 band, varav 514 fanns i Mästreda. Studiecirkeln tog också initiativ till bildandet av Sjösås föreläsningsförening.

Det var inte bara logen i Braås som hade studiecirklar och bibliotek, utan det var snarare regel inom IOGT och då särskilt på landsbygden där nykterhetsrörelsen var en viktig aktör i det biblioteksväsende som vi idag anser självklart. Logen i Harshult startade sin studiecirkel 1914 och köpte in nio böcker första året. Det var författare som Kata Dahlström och August Strindberg men även filosofins historia och samlade dikter.

I den slitna biblioteksförteckningen som sträcker sig fram till om med 1959 är författare, boktitel och inköpsår antecknade. Det är böcker och författare som vi idag betraktar som klassiker, svenska så väl som utländska, Selma Lagerlöf, Werner von Heidenstam, Charles Dickens, Jack London, Elin Wägner, Jules Vernes, Wilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Sven-Edvin Salje, Jan Fridegård och Pearl S. Buck är några exempel. Men även lättsammare litteratur som Kar de Mumma Zetterström, Stig Trenter, Bernard Nordh och givetvis J. A. Göth förekommer. Totalt omfattar förteckningen 577 poster.

Huvudparten av biblioteket är bevarat och står kvar på sin plats i det specialbyggda bokskåpet. Andra logebibliotek skingrades när de integrerades in i eller helt enkelt blev de kommunala biblioteken, så skedde i Braås i samband med kommunreformen 1952. De mindre loge­biblio­teken utgjorde biblioteksfilialer och var en del av biblioteksstrukturen fram till dess kommunen började köra bokbuss. Idag är det mesta av logbibliotekens böcker utgallrade, om de inte fick stå kvar på sin ursprungliga plats, men bland den lokalhistoriska litteraturen kan man fortfarande hitta böcker som bär både logens och centralbibliotekets stämplar.

Vi är många som fick tillgång till litteraturen och läslusten genom logebiblioteken. I en bevarad utlåningskatalog från 1960-talet blandas namnen på byns tonårsflickor i bokslukaråldern som lånade buntvis med böcker med de äldre lantbrukarna som lånade en enstaka bok då och då. Torsdagskvällar, då biblioteket formellt hade öppet en timma, blev också en samlingspunkt för ungdomarna i byarna, det var inte alltid läslusten som lockade mest, utan mera möjligheten att få hänga med kompisarna en stund.

För andra vara det böckerna som var målet. Långt efter att biblioteksfilialen i Harshult formellt hade upphört kunde Gustav Tellander ibland komma cyklande uppför de branta backarna från Näset, en liten gård halvvägs till Ramkvilla, för att låna några böcker.

/Britt-Marie Börjesgård

Det goda samtalet om Godtemplarordens filmverksamhet

Välkommen på höstens första Det goda samtalet torsdagen den 10 oktober med Laura Thulin som har skrivit en kandidatuppsats om den tidiga filmen inom Godtemplarorden.

Hon presenterar sig och sitt ämne så här:

”Under mina universitetsstudier i konstvetenskap började jag intressera mig för den svenska nykterhetsrörelsens historia och dess närvaro inom det tidiga 1900-talets visuella miljö. Detta ämne fördjupade jag mig sedan i under mina studier i filmvetenskap. Genom tillgång till IOGT:s arkiv på Stora Essingen, material från Kungliga Biblioteket och Riksarkivet, kunde jag teckna en bild av den svenska Godtemplarordens filmverksamhet under 1900-talets första hälft. Resultaten visade att viljan att utnyttja filmmediet i olika delar av organisationen, från det att mediet kom till Sverige i slutet av 1800-talet och en god bit in på 1900-talet, var mycket stor och man hade höga ambitioner, såväl att producera egen film, som att visa film i bildnings- och underhållningssyfte. Historien om Godtemplarordens filmverksamhet 1896-1939 tecknar ett porträtt av nykterhetsrörelsens fascinerande och innovativa mediestrategier, samt filmens historia i Sverige.”

Torsdagen den 10 oktober 2024 kl. 18.30
IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris
Anmälan senast onsdagen den 2 oktober till Johan Persson
e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400
Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

VÄLKOMMEN!

Du kan även delta digitalt utan föranmälan via länken här.

(Bild: Digitaltmuseum Gränna museum, Biografmaskin i IOGT-lokalen Gränna)

Det god samtalet om John B. Finch

IOGT-chefen John B. Finch – förebild eller varnande exempel?

John B. Finch lyckades återförena det splittrade IOGT 1887 – men dog på kuppen av överansträng-ning, 35 år gammal.

Varför fick Finch det mest lysande eftermälet av alla godtemplarledare?

Magnus Andersson, Nykterhetshistoriska Sällskapet, berättar om agitatorn som höll mer än ett nykterhetstal om dagen under tre års tid och förmådde 125 000 personer att avge nykterhetslöfte.

Torsdagen den 30 november 2023 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.

VÄLKOMMEN

På Klara Södra serveras kaffe och te samt smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast onsdagen den 22 november till Johan Persson via e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

Du kan också delta digitalt via programmet Teams. För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på länken här.:

kvällen arrangeras i samarbete med NBV.

När SSUH blev förbundet mot droger

Välkommen till Det goda samtalet om hur SSUH blev Förbundet Mot Droger!

Hur gick det till när en av Sveriges äldsta nykterhetsorganisationer efter drygt 70 år blev Förbundet Mot Droger – och vad hände sen?
Kjell Östberg, professor em vid Södertörns högskola. berättar om förändringen från plantskola för makten till att bli en av många inflytelserika aktivistorganisationer.

Samtalet äger rum torsdagen den 2 februari 2023 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.

Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 30 januari till Johan Persson e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400 Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!

Du kan också delta digitalt via programmet Teams, då behövs ingen anmälan behövs, logga bara in på denna länk.

Det goda samtalet om scouting inom nykterhetsrörelsen

Scoutverksamheten har en lång tradition i flera organisationer inom nykterhetsrörelsen. Göran Hägerdal, och Ove Ernström ger oss inblickar i den historien, i första hand när det gäller NSF, IOGT och NTO. Båda har ett livslångt engagemang inom scoutrörelsen med en rad olika uppdrag, Göran Hägerdal har bland annat har arbetat som chef för den internationell scoutrörelsen och Ove Ernström är en av drivkrafterna bakom ett scouthistoriskt museum.

IOGT-scouter i Östhammar. Odaterat fotografi, Upplands museum, gnm Digitaltmuseum.

Samtalet äger rum torsdagen den 1 december 2022 kl. 18.30 på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 28 november till Johan Persson, johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det
Du kan också delta digitalt via programmet Teams. För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på denna länk.

Det goda samtalet arrangeras i samarbete med NBV.

Det goda samtalet med Moa Löfbom om IOGTs historia i Skellefteå

Moa Löfbom berättar om den tidiga nykterhetsrörelsens framväxt i Västerbotten, med tonvikt på IOGT:s utveckling i Skellefteå från 1882 och in på 1900-talet.
Moa Löfbom tilldelades våren 2021 Lokalhistoriskt ungdomsstipendium för sin uppsats om nykterhetsrörelsen i Västerbotten, en historiebeskrivning som vi nu får ta del av.

Samtalet äger rum torsdagen 22 september 2022 kl.18.30.
Följ samtalet via Teams eller på plats på IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm där vi serverar kaffe, te och smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 19 september till Johan Persson e-post: johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44 för fika. Om du deltar digitalt behövs ingen anmälan, logga bara in på länken här

Folknykterhetens dag – ett digitalt samtal över Atlanten

I år uppmärksammar vi Frances Willard (1839-1898); en av pionjärerna i den tidiga nykterhetsrörelsen.

Frances Willard var genom sitt mångåriga arbete i Woman´s Christian Temperance UNION (WCTU) en betydande pionjär inom nykterhetsrörelsen. WCTU blev senare en världsorganisation representerad i Sverige av Vita Bandet.

I Det goda samtalet, som sänds från Willards museum i Evanston utanför Chicago, berättar ansvariga där om hennes arbete och betydelse.

Torsdagen 26 maj 2022 kl.17.00
Mötet hålls i Teams. Ingen föranmälan behövs, anslut bara via denna länk

VÄLKOMNA!

Smashing the Liquor Machine: A Global History of Prohibition

Johan Persson har läst boken ”Smashing the Liquor Machine: A Global History of Prohibition” som beskriver en global nykterhetshistoria i kampen för frihet.

Begreppet “alcohol prohibition” som beskrivning av förbudstiden i Förenta staterna uppstod runt 1970. Påståendet kan verka chockerande men innan 70-talet förekom begreppet knappt i skrift. Istället skrev man om förbud mot “liquor traffic”, “drink traffic” eller liknande, begrepp som försvann i samma takt som “alcohol prohibition” vann mark.

Det är inte enbart en semantisk skillnad. Innan, under och fyra årtionden efter förbudstiden skrev både förbudsvänner och motståndare om produktion och försäljning av alkohol. Från 70-talet och framåt beskrivs istället förbudet som riktat mot den enskilde konsumenten. Detta trots att artonde tillägget till Förenta staternas konstitution aldrig förbjöd alkoholkonsumtion, endast tillverkning, försäljning och transport.

Mark Lawrence Schrad, docent i statsvetenskap vid Villanova University, som upptäckt denna förändring kopplar den till nyliberalismens genombrott under samma period. Med nyliberalismen kom skillnaden mellan marknadens frihet och den enskildes medborgerliga och politiska friheter att luckras upp.

I otaliga böcker har nykterhets- och förbudsrörelsen i Förenta staterna beskrivits som frihetens fiender, rörelser för politiskt reaktionära och religiöst konservativa vita landsbygdsbor som drevs av en rasistisk rädsla för minoriteter. Bilden har blivit lika väletablerad i populärkulturen som i seriös historisk forskning.

I Smashing the Liquor Machine: A Global History of Prohibition erkänner Mark Lawrence Schrad att han också var påverkad av denna bild när han 2010 gav ut The Political Power of Bad Ideas, en studie av förbudsrörelsen i Förenta staterna, Sverige och Ryssland.

Men han gör också något som är alltför ovanligt både bland forskare och debattörer, han erkänner beredvilligt att han haft fel. Att han missförstått nykterhetsrörelsen. Smashing the Liquor Machine är resultatet av Schrads försök att korrigera detta misstag genom att skriva en ny global nykterhetshistoria. Med sina 700 sidor, varav 150 sidor notapparat, är det ett imponerande och helt unikt bidrag till den nykterhetshistoriska forskningen.

Det blir en spännande och medryckande historia där vi möter slaverimotståndare och suffragetter i Förenta staterna; antikoloniala kämpar i Botswana, Irland och Indien; ryska bolsjeviker och nordiska socialdemokrater; kristna, hinduer och muslimer.

Istället för den nyliberala karikatyren av bigotta puritaner framträder här en världsomspännande rörelse tätt sammanflätad med 1800-talets andra stora progressiva politiska projekt: abolitionismen, rösträttsrörelsen, anti-imperialismen, den demokratiska nationalismen, liberalismen och socialismen. En rörelse som såg sig själv som en frihetsrörelse i kamp mot mäktiga ekonomiska intressen.

Schrad sammanfattar sin tes:
”att förbudsrörelsen var en del av en långsiktig folkrörelse för att stärka internationella normer till försvar för mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och mänsklig jämlikhet mot traditionell autokratisk exploatering. Närmare bestämt, nykterhetsaktivisterna menade att det inte längre var acceptabelt att grunda statens eller förmögna eliters rikedom på samhälleligt elände och missbruk.”

Schrad avslöjar hur nykterhetsrörelsens motståndare var en kapitalstark och politiskt mäktig industri, tätt kopplad till militarism och kolonialism. I slutet av den viktorianska eran hade var femte parlamentsledamot i Storbritannien ekonomiska intressen i bryggerinäringen. Fem av de femton största brittiska företagen var bryggerier.

Innan den moderna inkomstskattens uppkomst i början av nittonhundratalet var alla europeiska imperier beroende av alkoholskatter för att finansiera sin militära upprustning och koloniala erövringar. I Det tyska imperiet stod den för tjugo procent av statskassan, i Storbritannien för 23 procent och i Tsarryssland för 26 procent. Inte konstigt då att tsar Alexander II våldsamt slog ner försöken att skapa en rysk nykterhetsrörelse efter amerikansk modell. Den var ett direkt hot mot hans krigskassa.

Det var staten och kapitalet som var fienden när rörelser för nykterhet och rusdrycksförbud växte fram, inte den enskilde alkoholkonsumenten. Ofta bars dessa rörelser upp av samhällets mest marginaliserade: kvinnor, svarta, ursprungsfolk och koloniserade folkgrupper.

Schrads historiska metod är den biografiska. Rörelserna skildras genom individer som genom sina liv personifierat kopplingen mellan nykterhet och progressiv politik. Samlande gestalt blir William E. “Pussyfoot” Johnson, en närmast övermänsklig karaktär som under femtio års tid tycks ständigt befunnit sig i centrum av den globala nykterhetskampen. Kanske anar man att boken först vuxit fram ur ett projekt att skriva “Pussyfoot” Johnsons biografi.

Denna form är bokens enda riktiga svaghet. Schrad har uppenbarligen stora sympatier för det tidiga 1900-talets socialdemokrater och radikala liberaler och fördjupar sig gärna i deras liv. En strängare redaktör hade strukit i dessa omfattande biografiska kapitel och gjort boken mindre tegelstenstung. Nästan hela kapitlet om Sverige ägnas exempelvis åt Hjalmar Branting, en person som får sägas vara ganska perifer i svensk nykterhetshistoria.

Det finns emellertid en poäng i det biografiska anslaget. Det synliggör hur andra historiker och levnadstecknare ignorerat nykterhetsfrågans centrala roll i dessa personers liv och kamp.

“Alla stora reformer hör ihop” skrev Frederick Douglass, den förrymda slaven som blev en av sin tids mest framstående intellektuella. Han återkom ofta till hur slavägarna använde alkohol för att passivisera och splittra slavarna och hans abolitionism var tätt sammankopplad med hans nykterism. Ändå lyckas de flesta biografier över Douglass, inklusive den över 900 sidor långa Puitzerprisvinnande Frederick Douglass: Prophet of Freedom, helt förtiga nykterhetssaken.

Inte ens ett progressivt standardverk som Howard Zinns Det amerikanska folkets historia nämner nykterhetsrörelsen mer än i förbifarten. Förförståelsen av kampen för nykterhet och rusdrycksförbud som en reaktionär, rasistisk och religiös kulturkamp tycks göra det enklare att förtiga dess existens än att förklara varför den var en så integrerad del av kampen mot slaveri, för kvinnlig rösträtt, för ursprungsfolks rättigheter, mot kolonialism och för arbetarklassens ställning.

Smashing the Liquor Machine är en bok som alla nykterhetshistoriskt intresserade bör läsa. För en svensk läsare kommer dess centrala tes inte som någon större överraskning. Vi är vana vid att tänka på nykterhetsrörelsen som en av de stora demokratiska folkrörelserna. Det beror helt på att Sverige fortfarande har en livskraftig nykterhetsrörelse som förmår skriva sin egen historia. Alternativet är att någon annan gör det.

Johan Persson

Vi skriver nykterhetsrörelsens historia!

Det goda samtalet torsdagen den 23 september, kl 18.30, via Lifesize.

Höstens första goda samtal handlar om nykterhetsrörelsens historia, sedd ur tidningarnas perspektiv.

Strömsbro godtemplares studiecirkelbibliotek omkring 1920.
Källa: Arkiv Gävleborg, IOGT logen 1948 Strömsbro Framtids studiecirkel

Vad kan vi hitta i arkiven? Hur letar man?
Var med och lyssna, och kanske också delge dina egna erfarenheter!
Vi håller mötet i Lifesize
Ingen anmälan, logga bara in på denna länk.

VÄLKOMNA!