Goda alkoholfria alternativ är idag en självklarhet, men så har det inte alltid varit.
Ann-Louise Friberg, som var Föreningen Fruktdryckers ordförande från 2003 fram till 2021 då föreningen lades ned, berättar om föreningens bakgrund, verksamhet och betydelse för en ny syn på alkoholfria festdrycker.
Torsdagen den 1 februari 2024 kl. 18.30 Ta del av samtalet via Teams, OBS samlingen på Klara Södra är inställd. Det behövs ingen föranmälan för digitalt deltagande, utan anslut bara via länken nedan.
IOGT-chefen John B. Finch – förebild eller varnande exempel?
John B. Finch lyckades återförena det splittrade IOGT 1887 – men dog på kuppen av överansträng-ning, 35 år gammal.
Varför fick Finch det mest lysande eftermälet av alla godtemplarledare?
Magnus Andersson, Nykterhetshistoriska Sällskapet, berättar om agitatorn som höll mer än ett nykterhetstal om dagen under tre års tid och förmådde 125 000 personer att avge nykterhetslöfte.
Torsdagen den 30 november 2023 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.
VÄLKOMMEN
På Klara Södra serveras kaffe och te samt smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast onsdagen den 22 november till Johan Persson via e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.
Du kan också delta digitalt via programmet Teams. För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på länken här.:
Nykterhetshistoriska sällskapet inbjuder till en samlarmässa på Tollare folkhögskola lördagen den 30 september.
Kom och köp eller byt material med koppling till nykterhetsrörelsen. Klockan 14.30 kommer Sture Lövgren, Umeå, att visa och berätta om sin samling med märken och medaljer från hela världens nykterhetsorganisationer. Sture Lövgren har samlat märken i snart 50 år och samlingen består idag av mellan 4000–5000 unika objekt. Några av dem kommer Sture att ta med och har även med dubbletter till byten och försäljning.
Tid: Lördagen 30 september 12.30–15.30 ca i Herrgården på Tollare folkhögskola i Saltsjö-Boo, Nacka.
Föredraget med Sture Lövgren är kl. 14.30 och kommer att livesändas för er som inte har möjlighet att vara med på plats. Här är länken
Efter föredraget finns det fika till de som föranmäler sig. Skicka ett mail till pax_hemma@hotmail.com och skriv Fika i ämnesraden.
Lunchserveringen öppen: Tollare folkhögskola har matsalen öppen för allmänheten mellan 12.00 och 13.00 så det går bra att köpa lunch där.
Varmt välkomna!
Har du nykterhetsböcker eller märken som du vill sälja?
En utställare tar med sig ett valfritt urval böcker, märken, affischer, t-tröjor mm och dukar upp materialet på ett bord för försäljning eller byte. Det kostar ingenting att ställa ut på mässan, men det är viktigt att materialet har en koppling till nykterhetsrörelsen.
Vad kan man sälja? Till exempel nykterhetsböcker, märken, affischer, LP-skivor, utgåvor av Reformatorn, Ariel, Blå Bandet eller Motdrag, porslin, autografer, vykort, osv. Alla utställare måste anmäla sig i förväg.
Anmäl dig till Peter Axelsson pax_hemma@hotmail.com eller ring 070-552 46 16.
Ansvar – inte störst men först! Försäkringsbolaget Ansvar var under många år en viktig del av den svenska nykterhetsrörelsen. Birgitta Olli, tidigare VD-sekreterare inom bolaget, berättar om Ansvars historia och vad som hände sedan.
Välkommen torsdagen den 23 mars 2023 kl. 18.30 till IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm På Klara Södra serveras kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast tisdagen den 14 mars till Johan Persson, e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det
Du kan även utan föranmälan delta digitalt via denna länk.
Årsmöteshandlingarna hittar du under fliken bibliotek, bläddra ner till övriga handlingar, du kan ladda ner underlagen som pdf:er.
Välkommen till Det goda samtalet om hur SSUH blev Förbundet Mot Droger!
Hur gick det till när en av Sveriges äldsta nykterhetsorganisationer efter drygt 70 år blev Förbundet Mot Droger – och vad hände sen? Kjell Östberg, professor em vid Södertörns högskola. berättar om förändringen från plantskola för makten till att bli en av många inflytelserika aktivistorganisationer.
Samtalet äger rum torsdagen den 2 februari 2023 kl. 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.
Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 30 januari till Johan Persson e-post: johan.persson.mobil@gmail.com eller tel. 073 74 12 400 Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!
Du kan också delta digitalt via programmet Teams, då behövs ingen anmälan behövs, logga bara in på denna länk.
Scoutverksamheten har en lång tradition i flera organisationer inom nykterhetsrörelsen. Göran Hägerdal, och Ove Ernström ger oss inblickar i den historien, i första hand när det gäller NSF, IOGT och NTO. Båda har ett livslångt engagemang inom scoutrörelsen med en rad olika uppdrag, Göran Hägerdal har bland annat har arbetat som chef för den internationell scoutrörelsen och Ove Ernström är en av drivkrafterna bakom ett scouthistoriskt museum.
IOGT-scouter i Östhammar. Odaterat fotografi, Upplands museum, gnm Digitaltmuseum.
Samtalet äger rum torsdagen den 1 december 2022 kl. 18.30 på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm
Vi serverar kaffe och te, smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 28 november till Johan Persson, johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det Du kan också delta digitalt via programmet Teams. För digitalt deltagande behövs ingen anmälan, logga bara in på denna länk.
Moa Löfbom berättar om den tidiga nykterhetsrörelsens framväxt i Västerbotten, med tonvikt på IOGT:s utveckling i Skellefteå från 1882 och in på 1900-talet. Moa Löfbom tilldelades våren 2021 Lokalhistoriskt ungdomsstipendium för sin uppsats om nykterhetsrörelsen i Västerbotten, en historiebeskrivning som vi nu får ta del av.
Samtalet äger rum torsdagen 22 september 2022 kl.18.30. Följ samtalet via Teams eller på plats på IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm där vi serverar kaffe, te och smörgås till självkostnadspris. Anmälan senast måndagen den 19 september till Johan Persson e-post: johan.bo.persson@unf.se eller tel. 073-383 83 44 för fika. Om du deltar digitalt behövs ingen anmälan, logga bara in på länken här
Björn-Erik Höijer och hans enorma produktion av böcker och teaterpjäser nämns inte längre. Inte ens inom den värld där läsaren av dessa rader befinner sig. För oss som var verksamma inom nykterhetsrörelsen under 1950-talet och kommande årtionden var Björn-Erik Höijer – eller Martin Skoog, Höijers alter ego – en självklar läsning. Här en påminnelse om en författare som berättar historier som många av oss kan känna igen.
Framför allt arbetarförfattarna använde någon av folkrörelserna som miljö för sina berättelser. Egentligen ganska naturligt eftersom resten av världen var stängd för dem. Björn-Erik Höijer (1907–1996) skilde sig från de många andra författare genom att använda sig av alla av de tre klassiska folkrörelserna, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Här nämnda i den ordning de bildades.
Höijer låter sitt alter ego Martin Skoog upptäcka och uppleva världen. Det börjar när Martin är fem-sex år gammal. Världen består då av Malmberget. Björn-Erik Höijer ger oss en fantastisk skildring av ett barns upplevelser i boken Martin går i gräset, som kom ut 1950. Skildringen av Martins liv fortsätter i Spegeln med guldramen (1953), då vi bland annat får veta att Martin ”blivit medlem i nykterhetslogen”.
När Höijer skriver sin sista roman 1994, Höstlig horisont, har han drygt femtio romaner bakom sig och till detta ett antal teaterpjäser. Debutromanen Grått berg kom 1940.
Erfarenheterna av livet i det föreningstäta Malmberget slår igenom i många av Höijers romaner. Som snickarlärling kommer han i kontakt med arbetarrörelsens båda grenar, den fackliga och den politiska. Boken Röda fanor, som utkommer 1980, är ett uttryck för besvikelse. Författaren säger i ett förord ”… eftersom jag redan berättat utförligt om nykterhetsfolket och de frireligiösa i romanerna Parentation och Trettio silverpengar – också för att uttrycka besvikelse – får rättvisa anses vara skipad, trots att Röda fanor utspelas övervägande inom arbetarrörelsens hank och stör.” I korthet handlar Röda fanor om det som vi idag upplever som en avideologisering av det politiska livet, i det här fallet av arbetarrörelsen. En personlig reflektion: Kan det vara avideologiseringen, och då inte endast av socialdemokratin, som förklarar att med linjär avskrivning av medlemmar så har vi inga politiska partier år 2046?
I boken Parentation, med nykterhetslogen som rum och miljö, och som kom ut 1946, får vi ta del av medlemmarnas reflexioner och tankar under parentationen och längre fram får vi veta saker om den avlidne som så långt varit förborgade för dem.
I boken Trettio silverpengar är det stölden av insamlade medel i frikyrkoförsamlingen som gör det möjligt för författaren att belysa frågan om rätt och fel, synd och botgöring.
På folkrörelsescenerna får vi uppleva övertygelsen och tvivlet, idealismen och skröpligheten, segrar och tillkortakommanden. Med andra ord det vi alla, som verkar inom folkrörelsevärlden, har upplevt och upplever.
Björn-Erik Höijer skrev drygt femtio böcker och ett antal teaterpjäser, varav några sattes upp av Ingmar Bergman på Dramaten i Stockholm. Så förknippade Björn-Erik Höijer sig själv med sitt alter ego Martin Skoog att han lät denne skriva en av de självbiografiska romanerna, Det svåra livet, som kom ut 1985.
Höijer är intressant särskilt från ett folkrörelseperspektiv. Han föddes 1906 i det folkrörelsetäta Malmberget. Höijers alter ego, Martin Skoog blev, som tidigare nämnts, medlem i nykterhetslogen och han kom i kontakt med arbetarrörelsens båda grenar som snickare på en fabrik i hemstaden. Laestadianismen, som var en stark rörelse i den här delen av landet, undgick inte Höijer. Kort ska endast nämnas att en av hans pjäser fick namnet Djävulens kalsonger, den benämning laestadianerna använde för att beskriva gardinerna i fönstren hos de otrogna.
Ingen författare har på ett bättre sätt än Björn-Erik Höijer speglat de delar av folkrörelsesjälen, som inte omnämns i högtidstalen.