Nykterhetshistoriska sällskapet har vid flera tillfällen behandlat studiecirkeln, läsningen och biblioteken och IOGTs roll i detta. Det har då varit forskarens blick, i arbetet med att skriva en artikel till en kommande hembygdsbok där mitt ämne har varit folkrörelser och föreningsliv blir perspektivet genast lokalt. Boken, som ges ut till sommaren, behandlar socknarna Sjösås, Drev-Hornaryd. Projektet initierades med anledning av att hembygdsföreningen i år firar 100 år. Min artikel har rubriken, Kraften i rörelsen – det ideella engagemangets betydelse, den är en av sex temaartiklar vid sidan om alla byaberättelser, där de boende i byarna har tecknat sina bild av de senaste hundra åren.
I beskrivningen av nykterhetsrörelsen är folkbildningen en viktig del av historien. För förförståelsen så ligger Sjösås socken i Småland, i norra delen av Kronobergs län. Logen 2499 Braås Välgång, bildades 1898 och en av initiativtagarna var J. A. Göth som vid sidan av engagemanget för nykterhet även var en av grundarna till hembygdsföreningen. Logen i Harshult, 4289 Norrsken, bildades i december 1911 och på dagen ett år senare invigdes det nyuppförda ordenshuset. Här följer ett utdrag ur artikeln: (Ni blir de första som får möjlighet att läsa vid sidan av redaktionskommittén, då manuset lämnades tidigare i veckan.)
Vid sidan om nykterhetsarbetet var folkbildning och kultur en betydande del av logernas verksamhet. Logen i Braås bildade 1907 en studiecirkel, inte i den mening som vi uppfattar begreppet idag, utan den fungerade mera som en grupp där man var medlem över längre tid, där man samlades för att läsa och diskutera böcker. En viktig uppgift var att skaffa böcker och organisera låneverksamheten som var öppen för både medlemmar och allmänheten. De inköpta böckerna var både skönlitteratur och fackböcker. Cirkeln arrangerade också en rad föreläsningar och diskussioner, internt och offentliga. Tillsammans med templet Ledstjärnan anordnades en folkhögskolekurs över sex veckor, i form av daglig aftonskola. Vidare hölls specialkurser i samhällslära och kommunalkunskap.
Initialt finansierades bokinköpen till biblioteket av logen och genom avgifter för boklån samt med överskottet från fester och samkväm. Från 1913 fick föreningen ett visst statsanslag till biblioteksverksamheten. Vid logens 25-årsjubileum 1923, bestod biblioteket av nästan 700 band och ett 90-tal i ungdomsavdelningen, plus ett antal oinbundna böcker och diverse småskrifter, totalt ett bokbestånd om 954 volymer. Även i Mästreda bildades en studiecirkel under logens, 1919 rekonstruerades en kamratförening som bedrev biblioteksverksamhet. Vid 50-årsjubileet 1948 summerades det sammanlagda bokbeståndet till närmare 2000 band, varav 514 fanns i Mästreda. Studiecirkeln tog också initiativ till bildandet av Sjösås föreläsningsförening.
Det var inte bara logen i Braås som hade studiecirklar och bibliotek, utan det var snarare regel inom IOGT och då särskilt på landsbygden där nykterhetsrörelsen var en viktig aktör i det biblioteksväsende som vi idag anser självklart. Logen i Harshult startade sin studiecirkel 1914 och köpte in nio böcker första året. Det var författare som Kata Dahlström och August Strindberg men även filosofins historia och samlade dikter.
I den slitna biblioteksförteckningen som sträcker sig fram till om med 1959 är författare, boktitel och inköpsår antecknade. Det är böcker och författare som vi idag betraktar som klassiker, svenska så väl som utländska, Selma Lagerlöf, Werner von Heidenstam, Charles Dickens, Jack London, Elin Wägner, Jules Vernes, Wilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Sven-Edvin Salje, Jan Fridegård och Pearl S. Buck är några exempel. Men även lättsammare litteratur som Kar de Mumma Zetterström, Stig Trenter, Bernard Nordh och givetvis J. A. Göth förekommer. Totalt omfattar förteckningen 577 poster.
Huvudparten av biblioteket är bevarat och står kvar på sin plats i det specialbyggda bokskåpet. Andra logebibliotek skingrades när de integrerades in i eller helt enkelt blev de kommunala biblioteken, så skedde i Braås i samband med kommunreformen 1952. De mindre logebiblioteken utgjorde biblioteksfilialer och var en del av biblioteksstrukturen fram till dess kommunen började köra bokbuss. Idag är det mesta av logbibliotekens böcker utgallrade, om de inte fick stå kvar på sin ursprungliga plats, men bland den lokalhistoriska litteraturen kan man fortfarande hitta böcker som bär både logens och centralbibliotekets stämplar.
Vi är många som fick tillgång till litteraturen och läslusten genom logebiblioteken. I en bevarad utlåningskatalog från 1960-talet blandas namnen på byns tonårsflickor i bokslukaråldern som lånade buntvis med böcker med de äldre lantbrukarna som lånade en enstaka bok då och då. Torsdagskvällar, då biblioteket formellt hade öppet en timma, blev också en samlingspunkt för ungdomarna i byarna, det var inte alltid läslusten som lockade mest, utan mera möjligheten att få hänga med kompisarna en stund.
För andra vara det böckerna som var målet. Långt efter att biblioteksfilialen i Harshult formellt hade upphört kunde Gustav Tellander ibland komma cyklande uppför de branta backarna från Näset, en liten gård halvvägs till Ramkvilla, för att låna några böcker.
/Britt-Marie Börjesgård
