Leve nykterheten – disciplin och engagemang i Nykterhetsarmén

plinFana ur Nordiska museets arkiv, bilden är nedladdad via digitalt museum.

I september 1896 samlades några unga män i Karlskrona och beslöt att bilda en nykterhetsförening, som fick namnet ”Nationella nykterhetsförbundet”. Av det protokoll som upprättades framgår inte hur många som deltog i mötet. Initiativtagarna hade anknytning till de militärförband, som var förlagda till staden, vilket kanske i viss mån förklarar den organisation det nya förbundet fick. Influenser från Frälsningsarmén spelade också en stor roll. Förbundet ändrade snart namn till Nykterhetsarmén och organiserades i kårer, medlemmarna kallades soldater och ledarna officerare. Högsta ledningen bestod av en general med en generalstab vid sin sida.

Förbundet var verksamt fram till 1925 då man beslöt att lägga ner armén. De fyra kvarvarande kårerna uppmanades att ansluta sig till andra nykterhetsorganisationer och den förening, som gjorde att Märta Schilt kom Nykterhetsarmén på spåret var just en av dessa, 2:a kåren i Stockholm gick över till NTO och bildade templet 2398 Ledstjärnan.

Märta Schilt var 1992 en av deltagarna på en kurs på Tollare Folkhögskola med  Ideologisk högskola. Inom momentet folkrörelsehistoria skrev hon en uppsats om den idag i stort sett bortglömd nykterhetsrörelsen med namnet Nykterhetsarmén.

Märta Schilts text finns i sin helhet publicerad under fliken bibliotek, och via länken här: Nykterhetsarmén

När vi satte tak över demokratin

Det goda samtalet, torsdagen den 20 april har lokalerna som tema. Nykterhetsrörelsen skaffade tidigt egna lokaler. Det blev hus för demokrati och mötesfrihet. Hur kunde det gå till när en nybildad förening byggde sin egna lokal? Hur har lokalerna utvecklats över tid och vilken betydelse har lokalerna haft för organisationen?

Britt-Marie Börjesgård, antikvarie och ledamot i sällskapets styrelse berättar. Välkomna att delta i samtalet!

Torsdagen den 20 april 2017 kl.18.30
IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgåsar till självkostnadspris. Anmäl dig senast måndagen den 16 april till Bertil Lindberg berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63

Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det

 

Ellen Key – en europeisk intellektuell

Idéhistorikern, professor em. Ronny Ambjörnsson talar om Ellen Key i vårens andra Goda samtal, torsdagen den 9 mars. Ronny Ambjörnsson har ägnat delar av sin långa forskargärning åt just Ellen Key, hennes idévärld och betydelse i sin samtid.

Ellen Key var vid sekelskiftet 1900 på allas läppar, stridbar och engagerad i den pedagogiska, feministiska och estetiska debatten.

Här ser vi Ellen Key i ett utsnitt av målningen ”Vännerna” av konstnären Hanna Pauli

Idag är hon i stort sett bortglömd. Vem var hon, vad ville hon? Vad formade hennes idévärld? Lever hennes idéer kvar än idag?

Välkommen att lyssna, ställa frågor och delta i samtalet.

Torsdagen den 9 mars 2017 kl.18.30
IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 6 mars till Bertil Lindberg, berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63. (Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.)

”Hör, ungdomen sjunger sin medvetna sång” – om sången i nykterhetsrörelsen

Årets första Goda samtal ägnar vi är sången.

Magnus Andersson, ledamot i sällskapets styrelse, berättar om musiken och sångens betydelse inom nykterhetsrörelsen.

De kämpande folkrörelserna har alltid sjungit. Vilka funktioner har sången fyllt i nykterhetsrörelsen? Vilken ideologi har texterna förmedlat, hur speglar de rörelsens utveckling?

Vad säger urvalet i sångböckerna om förbunden och deras idéer vid varje tidpunkt?

Hur har sjungandet förändrats – överlever folkrörelsesången in i framtiden? Kom, ställ frågor – delta i samtal och sång!

Välkomna till IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm,

torsdagen den 2 februari 2017 kl.18.30

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 30 januari till Bertil Lindberg berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63

Ps. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

 

Det oskrivna arbetet

Inom IOGT fanns delar av arbetet som enbart traderades muntligt, vilket också gör det svårt att fånga, dokumentera och beforska. Ingrid Nilsson, som sitter i Nykterhetshistoriska Sällskapets styrelse, har undersökt frågan. Hon gjorde detta i en tid när det fortfarande var görligt, då det fanns många personer i livet som hade varit medlemmar från i början av 1900-talet. 1979-1980 skrev hon en B-uppsats i etnologi som behandlade detta svårfångade ämne. En betydande källa vara ett antal äldre medlemmar födda under perioden 1895-1914 med ett medlemskap som sträckte sig tillbaka till som tidigast 1909. Unikt är också ett dokument i hennes ägo från 1888-1889 som beskriver lösen, igenkänningstecken och de signaler som då var i bruk.

losen-1888

I den inledande sammanfattningen skriver Ingrid så här:

”I den här uppsatsen kommer jag att beskriva IOGT:s oskrivna arbete, som var de ”ordenshemligheter” som Godtemplarorden i Sverige hade tagit över från sina amerikanska förebilder. Materialet har jag hämtat främst från svar på frågelistor men också från litteratur om IOGT.”

Uppsatsen ingick i den etnologiska delen av ett större tvärvetenskapliga projekt, Stad och omland, Urbaniseringen, Individen och Folkrörelserna 1890 – 1975, som leddes från Historiska Institutionen vid Uppsala Universitet.

Uppsatsen blir det första av de lite längre dokument som vi lägger ut här på hemsidan under fliken bibliotek. Du hittar även länken här: Det oskrivna arbetet

Välkommen att ta del av ett spännande och unikt material!

 

Ett sorgebesked

Vår medlem Jan Wennergren har idag, den 21 november 2016, lämnat oss i sorg och saknad.

Jan valdes vid årsmötet 2016 till ordförande i Nykterhetshistoriska Sällskapet. Sjukdom gjorde att han aldrig kunde utöva ordförandeskapet.

Nykterhetsrörelsen och Nykterhetshistoriska Sällskapet har förlorat en mångsidig och kunnig medlem. Jan var inom rörelsens kulturarbete en förgrundsfigur. In i det sista arbetade han med att främja insikterna och kunskaperna om just nykterhetsrörelsens insatser inom kulturområdet.

Jan planerade för en framtid, som bland annat innehöll ett arbete avsett att belysa Justus Elgeskogs stora insatser under många år som skribent och som rektor för Wendelsbergs folkhögskola.

Det är med stor sorg vi meddelar Jan Wennergrens bortgång till Nykterhetshistoriska Sällskapets medlemmar.

Våra tankar går till Jans familj.

För Nykterhetshistoriska Sällskapet

Åke Marcusson
Tjg ordförande

Nykterhetsrörelsen, nazismen och demokratin

Torsdagen den 10 november är det dags för höstens andra programpunkt i vår serie  ”Det goda samtalet”. Staffan Hübinette föreläser om nykterhetsrörelsen, nazismen och demokratin.

Nykterhetsrörelsens betydelse för demokratins genombrott är känd.

Men hur reagerade man under krigsåren på den framväxande nazismen? Skulle man hyra ut ordenshus till nazistiska möten? Och hur ställde sig nykterhetsrörelsen till spänningen mellan lojalitet och anti-nazism under krigsårens tystnad? Var kommunister välkomna i IOGT efter anfallet på Finland?

Staffan har specialstuderat tiden 1930-1945, och skrev 1999 boken med samma titel som föredraget. Frågorna är tyvärr ännu aktuella, med nationalistiska rörelser över hela Europa.

Hur förhåller nykterhetsrörelsen sig till dagens strömningar? Vem kan hyra IOGT-NTO:s lokaler och vem kan vara medlem idag?

Torsdagen den 10 november 2016  kl.18.30
IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris

Anmäl dig senast den 7 november till Bertil Lindberg, berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63 Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det

VÄLKOMNA!

 

Fotografiet är hämtat ur Accent.

Tur och retur Amerika

Den 5 november 1879 bildades logen 1 Klippan i Göteborg, IOGT och den moderna absolutistiska nykterhetsrörelsen hade därmed kommit till Sverige.

Dagen till ära bjuder vi in till ett samtal mellan Bengt Göransson och Hans Lindblad under rubriken ”Tur och retur Amerika” om idéerna som kom från USA till Sverige med den moderna nykterhetsrörelsen och som formade det nya Sverige.

Lördag den 5 november 2016 kl. 15.00
Uppsala – i Kafé Mumrik vid Kungsgatan nära Uppsala centralstation.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Kulturinslag och servering.

Anmälan senast den 1 november till Bertil Lindberg, berlindberg@gmail.com eller telefon 08-631 05 63.

Folkhögskolan i rörelsens tjänst

eva-o-gosta-beskuren

Eva Önnesjö, här tillsammans med  Gösta Vestlund.

Torsdagen den 15 september är det dags för höstens första programpunkt i vår serie  ”Det goda samtalet”. Eva Önnesjö, tidigare rektor på Tollare, berättar om Folkhögskolan i rörelsens tjänst. Och med rörelsen förstås i det här sammanhanget alla nykterhetsrörelsens folkhögskolor, Helliden, Stensund, Tollare och Wendelsberg. Det är få som kan mäta sig med Eva när det gäller erfarenhet av och kunskap om folkbildning i allmänhet och folkhögskolor i synnerhet. Det händer mycket inom folkhögskolan och ständigt kommer nya utmaningar.

Samtalet kommer att handla om huvudmän och folkhögskolor i allmänhet  och nykterhetsrörelsens folkhögskolor i synnerhet. Hur har folkhögskolan tacklat balansgången mellan statens  och ägarens krav? På vilket sätt har folkhögskolan använts för att utveckla och främja huvudmannens ideologi och verksamhet?

Vilka är de stora utmaningarna för dagens folkhögskola?

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!  Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.

Torsdagen den 15 september 2016  kl.18.30 IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm.

Anmäl dig senast tisdagen den 13 september till Bertil Lindberg  berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63. Glöm inte att meddela om du önskar beställa en smörgås!

VÄLKOMNA!

Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening, GUIF

1896 den 26 maj bildades Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening, GUIF, i Eskilstuna. IOGT kom till Eskilstuna redan 1879. Det var nu dags att skapa en verksamhet som passade ungdomen bättre än de traditionella logemötena och som skulle kunna sysselsätta godtemplarungdomen under sommarmånaderna. Idrott var ju i högsta grad aktuell med de första Olympiska Spelen som hölls 1896. Föregångare var också idrottsföreningarna AIK och Djurgårdens IF som bildades i Stockholm 1891.

Den nya föreningen skulle vid möten, fester och samkväm erbjuda sina medlemmar omväxlande underhållning med föredrag, föreläsningar, diskussion och dylikt. Därjämte skulle medlemmarna få tillfälle till fysisk fostran genom gymnastik, idrotter och goda nöjen. Föreningen fick snabbt många medlemmar, som rekryterades från stans sex loger. Det var nämligen ett krav att GUIF:s medlemmar också skulle tillhöra en godtemplar­loge. När föreningen firade sitt 25-årsjubileum hade den 380 medlemmar, varav hälften var kvinnliga.

Scan0001 Skidåkare tidigt 1900-tal

1906 bildades SGU, Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, och GUIF anslöt sig till SGU och blev dess förening nr 5 GUIF. Anslutningen till SGU innebar att många av GUIF:s medlemmar engagerade sig i den unga organisationen och deltog i kongresser och andra arrangemang. 1921 fick GUIF äran att stå som värd för det årets SGU-kongress och för den första ­kongressen för nordisk godtemplarungdom, som ägde rum samtidigt. Trots ovana att arrangera möten med flera hundra deltagare lyckades föreningen väl. Kongresserna blev en stor framgång som levde kvar i deltagarnas minne många år framåt i tiden.

En syjunta inom föreningen arbetade under 1920-talet och ordnade varje år en basar, där sydda, stickade och virkade alster fann god avsättning. Självklart serverades kaffe med gott hembakat bröd och sedan bjöds det på underhållning, där de främsta bland föreningens sångare och recitatörer bidrog med uppskattade inslag. I GUIF:s 50-årsskrift får syjuntan ett senkommet tack för sitt arbete. Det sägs i en liten notis att syjuntan under ett tiotal år skänkte föreningen 7000 kronor ”och troligen mer”. 2016 motsvarade beloppet 199.283:95 kr som nog var ett välkommet bidrag i föreningens kassa.

Scan0001 GUIFs folkdanslag 19151915 bildades ett folkdanslag som levde kvar till början av 1960-talet. De uppträdde på fester såväl inom GUIF som utanför IOGT-rörelsen. Inom GUIF fanns också en teatergrupp som gav föreställningar på godtemplarlokalen men också gjorde turnéer runt om i Sörmland med en stor och god repertoar. ”Ett resande teater­sällskap” och ”Värmlänningarna” tillhörde de mest efterfrågade föreställningarna. Under många år spelade GUIF-amatörerna också revy. Inom sina led hade föreningen duktiga skribenter som kunde konsten att skriva kupletter och sketcher som gick hem hos publiken.

Scan0001 Revyn 1946 Ja, må vi leva

Revyn 1946 ”Ja, må vi leva”.

På idrottssidan har GUIF haft många goda företrädare på alla områden. Friidrott, terräng­löpning, orientering, skidåkning, gymnastik, fotboll, bandy och ishockey stod på programmet. Handboll introducerades i föreningen 1932. Inom gymnastiken hade man en manlig och en kvinnlig trupp som gjorde framgångsrika uppvisningar. Vid ett par tillfällen har GUIF arrangerat SM i terränglöpning. Ett annat stort arrangemang som föreningen svarade för var Damlands­kampen i friidrott mellan Sverige och Finland på Tunavallen 1954.

Scan0001 GUIFs gymnaster

1951 bildades en stödförening inom GUIF. Den kallades Gamla GUIF-are och bestod av äldre medlemmar, som med goda råd och penningbidrag, när det behövdes, stöttade GUIF i verksamheten. Gamla GUIF-are lades ner den 16 augusti 2014.

Med tiden tog handbollen allt mer plats på övriga idrottsgrenars bekostnad och från 1950-talet kan man räkna handbollen som den viktigaste idrottsliga aktiviteten. Detta ledde så småningom till att GUIF 1993 kom att skiljas från moderorganisationen IOGT (vid den tiden IOGT-NTO). Idag är den gamla föreningen en handbollsförening med namnet Eskilstuna GUIF.

Ingrid Nilsson

På årsdagen den 26 maj hålls en sammankomst i Eskilskällan, stadsbiblioteket i Eskilstuna kl. 16. Välkomna! Inbjudan till GUIF 26 maj 2016 Scan0001