”Hör, ungdomen sjunger sin medvetna sång” – om sången i nykterhetsrörelsen

Årets första Goda samtal ägnar vi är sången.

Magnus Andersson, ledamot i sällskapets styrelse, berättar om musiken och sångens betydelse inom nykterhetsrörelsen.

De kämpande folkrörelserna har alltid sjungit. Vilka funktioner har sången fyllt i nykterhetsrörelsen? Vilken ideologi har texterna förmedlat, hur speglar de rörelsens utveckling?

Vad säger urvalet i sångböckerna om förbunden och deras idéer vid varje tidpunkt?

Hur har sjungandet förändrats – överlever folkrörelsesången in i framtiden? Kom, ställ frågor – delta i samtal och sång!

Välkomna till IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm,

torsdagen den 2 februari 2017 kl.18.30

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 30 januari till Bertil Lindberg berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63

Ps. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

 

Det oskrivna arbetet

Inom IOGT fanns delar av arbetet som enbart traderades muntligt, vilket också gör det svårt att fånga, dokumentera och beforska. Ingrid Nilsson, som sitter i Nykterhetshistoriska Sällskapets styrelse, har undersökt frågan. Hon gjorde detta i en tid när det fortfarande var görligt, då det fanns många personer i livet som hade varit medlemmar från i början av 1900-talet. 1979-1980 skrev hon en B-uppsats i etnologi som behandlade detta svårfångade ämne. En betydande källa vara ett antal äldre medlemmar födda under perioden 1895-1914 med ett medlemskap som sträckte sig tillbaka till som tidigast 1909. Unikt är också ett dokument i hennes ägo från 1888-1889 som beskriver lösen, igenkänningstecken och de signaler som då var i bruk.

losen-1888

I den inledande sammanfattningen skriver Ingrid så här:

”I den här uppsatsen kommer jag att beskriva IOGT:s oskrivna arbete, som var de ”ordenshemligheter” som Godtemplarorden i Sverige hade tagit över från sina amerikanska förebilder. Materialet har jag hämtat främst från svar på frågelistor men också från litteratur om IOGT.”

Uppsatsen ingick i den etnologiska delen av ett större tvärvetenskapliga projekt, Stad och omland, Urbaniseringen, Individen och Folkrörelserna 1890 – 1975, som leddes från Historiska Institutionen vid Uppsala Universitet.

Uppsatsen blir det första av de lite längre dokument som vi lägger ut här på hemsidan under fliken bibliotek. Du hittar även länken här: Det oskrivna arbetet

Välkommen att ta del av ett spännande och unikt material!

 

Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening, GUIF

1896 den 26 maj bildades Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening, GUIF, i Eskilstuna. IOGT kom till Eskilstuna redan 1879. Det var nu dags att skapa en verksamhet som passade ungdomen bättre än de traditionella logemötena och som skulle kunna sysselsätta godtemplarungdomen under sommarmånaderna. Idrott var ju i högsta grad aktuell med de första Olympiska Spelen som hölls 1896. Föregångare var också idrottsföreningarna AIK och Djurgårdens IF som bildades i Stockholm 1891.

Den nya föreningen skulle vid möten, fester och samkväm erbjuda sina medlemmar omväxlande underhållning med föredrag, föreläsningar, diskussion och dylikt. Därjämte skulle medlemmarna få tillfälle till fysisk fostran genom gymnastik, idrotter och goda nöjen. Föreningen fick snabbt många medlemmar, som rekryterades från stans sex loger. Det var nämligen ett krav att GUIF:s medlemmar också skulle tillhöra en godtemplar­loge. När föreningen firade sitt 25-årsjubileum hade den 380 medlemmar, varav hälften var kvinnliga.

Scan0001 Skidåkare tidigt 1900-tal

1906 bildades SGU, Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, och GUIF anslöt sig till SGU och blev dess förening nr 5 GUIF. Anslutningen till SGU innebar att många av GUIF:s medlemmar engagerade sig i den unga organisationen och deltog i kongresser och andra arrangemang. 1921 fick GUIF äran att stå som värd för det årets SGU-kongress och för den första ­kongressen för nordisk godtemplarungdom, som ägde rum samtidigt. Trots ovana att arrangera möten med flera hundra deltagare lyckades föreningen väl. Kongresserna blev en stor framgång som levde kvar i deltagarnas minne många år framåt i tiden.

En syjunta inom föreningen arbetade under 1920-talet och ordnade varje år en basar, där sydda, stickade och virkade alster fann god avsättning. Självklart serverades kaffe med gott hembakat bröd och sedan bjöds det på underhållning, där de främsta bland föreningens sångare och recitatörer bidrog med uppskattade inslag. I GUIF:s 50-årsskrift får syjuntan ett senkommet tack för sitt arbete. Det sägs i en liten notis att syjuntan under ett tiotal år skänkte föreningen 7000 kronor ”och troligen mer”. 2016 motsvarade beloppet 199.283:95 kr som nog var ett välkommet bidrag i föreningens kassa.

Scan0001 GUIFs folkdanslag 19151915 bildades ett folkdanslag som levde kvar till början av 1960-talet. De uppträdde på fester såväl inom GUIF som utanför IOGT-rörelsen. Inom GUIF fanns också en teatergrupp som gav föreställningar på godtemplarlokalen men också gjorde turnéer runt om i Sörmland med en stor och god repertoar. ”Ett resande teater­sällskap” och ”Värmlänningarna” tillhörde de mest efterfrågade föreställningarna. Under många år spelade GUIF-amatörerna också revy. Inom sina led hade föreningen duktiga skribenter som kunde konsten att skriva kupletter och sketcher som gick hem hos publiken.

Scan0001 Revyn 1946 Ja, må vi leva

Revyn 1946 ”Ja, må vi leva”.

På idrottssidan har GUIF haft många goda företrädare på alla områden. Friidrott, terräng­löpning, orientering, skidåkning, gymnastik, fotboll, bandy och ishockey stod på programmet. Handboll introducerades i föreningen 1932. Inom gymnastiken hade man en manlig och en kvinnlig trupp som gjorde framgångsrika uppvisningar. Vid ett par tillfällen har GUIF arrangerat SM i terränglöpning. Ett annat stort arrangemang som föreningen svarade för var Damlands­kampen i friidrott mellan Sverige och Finland på Tunavallen 1954.

Scan0001 GUIFs gymnaster

1951 bildades en stödförening inom GUIF. Den kallades Gamla GUIF-are och bestod av äldre medlemmar, som med goda råd och penningbidrag, när det behövdes, stöttade GUIF i verksamheten. Gamla GUIF-are lades ner den 16 augusti 2014.

Med tiden tog handbollen allt mer plats på övriga idrottsgrenars bekostnad och från 1950-talet kan man räkna handbollen som den viktigaste idrottsliga aktiviteten. Detta ledde så småningom till att GUIF 1993 kom att skiljas från moderorganisationen IOGT (vid den tiden IOGT-NTO). Idag är den gamla föreningen en handbollsförening med namnet Eskilstuna GUIF.

Ingrid Nilsson

På årsdagen den 26 maj hålls en sammankomst i Eskilskällan, stadsbiblioteket i Eskilstuna kl. 16. Välkomna! Inbjudan till GUIF 26 maj 2016 Scan0001