Kampen för demokratin

Det goda samtalet 22 november med Peter Axelsson och Anna Carlstedt

Kvällens tema är Nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin – från rösträttsrörelsen fram till nutid.

Peter Axelsson berättar hur rösträttsfrågan speglas i IOGT:s tidning Reformatorn under 1918, då beslut om allmän och lika rösträtt första gången fattades i riksdagen.
Anna Carlstedt talar om nykterhetsrörelsen och demokratin, i ett historiskt perspektiv och fram till våra dagar.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Torsdagen den 22 november 2018 kl. 18.30 på IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgås till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 19 november till Ingrid Nilsson:
e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det!

VÄLKOMNA!

Folkbildning som demokratiskolning

Det goda samtalet med Kerstin Rydbeck

I dag talas om att intresset för bokcirklar är större än någonsin – så stort att det kan liknas vid en ny folkrörelse. Men stämmer detta? Hur ser det egentligen ut idag och hur såg det ut tidigare?

Kerstin Rydbeck, professor i informations- och biblioteksvetenskap vid Uppsala universitet, talar om utvecklingen av det sociala läsandet i Sverige under 1800- och 1900-talen, fram till i dag, och folkrörelsernas och studieförbundens roll.

Kerstin Rydbeck har skrivit avhandlingen ”Nykter läsning: den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen 1896–1925”, avhandlingen lades fram 1995 vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet.

Den 5 november kl 18.30 IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Kaffe och te, smörgåsar serveras till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 29 oktober till Ingrid Nilsson, ingridnilsson1901@telia.com eller tel. 070-555 73 75, meddela om du vill ha fika eller inte.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

VÄLKOMMEN!

Rösträttsfrågor och årsmöte

Den 22 mars är det åter dags för ”Det goda samtalet” –
Christina Florin talar om kvinnorna och rösträtten, den kvinnliga rösträttsrörelsen och nämner även de nyktras roll.


Christina Florin är professor emeritus i kvinnohistoria vid Stockholms universitet och hennes forskning fokuserar på könsrelationernas betydelse för professionalisering, statsbyggande, medborgarskap, politisk kultur och utbildning.

Hon är en av pionjärerna inom svensk forskning gällande kvinnlig rösträtt och kvinnor och utbildning.

 

Efter ”Det goda samtalet” håller sällskapet årsmöte, samtliga medlemmar är välkomna till årsmötet.

Du hittar årsmöteshandlingarna under fliken Bibliotek.

Plats: IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Det goda samtalet startar kl. 18.30.

Anmäl dig till föreläsning och årsmöte och meddela om du önskar en smörgås, till Ingrid Nilsson på e-post: ingridnilsson1901@telia.com eller telefon 08-774 41 25 senast tisdag den 20 mars.

Allmänna rösträtten 100 år

Professor Kjell ÖstbergDen 25 januari 2018 höll Kjell Östberg, som är professor i historia vid Södertörns högskola,  en föreläsning inom ramen för det goda samtalet Han talade om beslutet och bakgrunden till att den allmänna rösträtten inrättades. Föreläsningen var drygt 50 minuter lång och spelades in.

Du hittar en länk under fliken bibliotek.

Revolutionärerna Georg Borgström, IOGT och Mao Zedong, Kina

Texten bygger på uppgifter som återfinns på nätet, i tidningen Unga Tankar och i någon mån på vad författaren, Bertil Lindberg, minns.

Drygt 40 år efter sin död fortsätter ordförande Mao Zedong att riva upp känslor i Stockholm. Skälet är konstnären Pye Engströms kalkstensskulptur Efter badet, som står utanför det kommunalägda badhuset i Västertorp. Mao Zedong har inte där att göra, tycker en del.

Skulpturen har en säregen form. Den kan beskrivas som en soffa med sju personer, som alla var mycket omtalade i början på 1970-talet*. Skulpturen är så utformad att vem som så vill kan sätta sig i knät på valbar person. Fjärde man från vänster på bilden är Mao Zedong. På sjätte plats sitter en broder i nykterheten, Georg Borgström. Även han en revolutionär, dock av annat slag.

Vem var då Georg Borgström, som föddes 1912 i vad som nu är Habo i Jönköpings län? Borgström disputerade i Lund i botanik 1939 och blev docent i växtfysiologi 1940 och i livsmedelsteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1951. Borgström arbetade med miljöfrågor och väckte debatt bland annat om den orättvisa fördelningen av världens resurser. Han tog upp miljöfrågor långt tidigare än någon annan i världen. Han skulle fram till sin död 1990 oförtrutet påminna världen om konsekvenserna av de rika ländernas ohållbara stora konsumtion av jordens resurser.

Borgström var tidigt ute med krav på returglas och det var en starkt bidragande orsak till att han kände sig tvingad att lämna Sverige. Företaget AB Plåtmanufaktur, sedermera PLM, hotade att dra in sitt ekonomiska stöd till halvstatliga Svenska Institutet för Konserveringsforskning, som Borgström var chef för. Hotet gjorde att Borgström 1956 emigrerade till Amerika och samma år utsågs han där till professor vid Michigan State University i livsmedelsteknik. Fyra år senare fick han ännu en professur, nu i ekonomisk geografi.

Borgström var den moderna miljödebattens fader. Ett annat epitet som han fick var ”världens samvete”. Hans ständiga varningar för vad som skulle komma att ske med jordens resurser och mänskligheten, om vi inte ändrade vår livsstil, ledde till att han också kallades för ”den mest pessimistiska av pessimister”.

Det har gått drygt 60 å sedan jag hörde honom tala. Jag minns inte orden han använde, men jag minns det djupa intryck han gjorde på mig och ytterligare något tusental som lyssnade på honom i Stockholms konserthus den 12 augusti 1956. Det var i samband med Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund jubileumskongress. SGU fyllde 50 år. Med citat från SGUs tidning Unga Tankar kan vi sammanfatta Borgströms åsikter och vilken roll nykterhetsrörelsen skulle spela i arbetet med att göra världen bättre. Hans tal utgick från en skala som – vill jag påstå – de flesta av oss inte kunde föreställa sig.

Inom de närmaste femtio åren måste världen enas om den skall kunna undvika undergång. I arbetet för en enad värld har också nykterhetsrörelsen, och då inte minst den ungdomsorganisation som i dag firar sitt femtioårsjubileum, sin stora arbetsuppgift.

Det var också på SGU-kongressen Borgström släppte bomben att han till följd av det motstånd en av hans tankar väckt tvingat fram ett beslut att lämna Sverige och flytta till Amerika.

Jag är stolt över att mitt sista framträdande i Sverige, som jag snart skall lämna, blivit här på SGU:s jubileumshögtid, sade professor Borgström. Den svenska godtemplarrörelsen, ur vilken SGU sprungit fram, är samtidig med industrialismen. Den är en av de folkrörelser som har varit med om att förändra vårt samhälle. När den först nådde vårt land stod den i skarp kontrast till den tidens idéer som då rådde, och den har haft en långvarig kamp att föra. Det är stor skillnad mellan att forma sin tids idéer och att spegla dem.

Borgström fortsatte med att presentera en vision för nykterhetsrörelsen med ord och som var typiska för en tid då tron på möjligheten att skapa ett bättre samhälle fortfarande var obruten.

Nykterhetsrörelsens pionjärer hade en brinnande övertygelse om att ett bättre samhälle kunde skapas än det stelbenta ståndssamhälle, som rådde då de första logerna bildades i vårt land. För de idealen verkar den än i dag som ett hälsans salt mot de nedbrytande tendenserna i samhällskroppen. Den hårdaste striden har nykterhetsrörelsen, där den i dag jubilerande godtemplarungdomen ständigt verkat i främsta ledet, haft att kämpa mot dumheten och vidskepelsen. Vi har ännu inte vunnit det slaget. Världen är vårt fält och pionjärernas dröm om ett bättre samhälle måste vi ständigt hålla levande i våra hjärtan.

Jag minns att jag lämnade konserthuset omskakad men också stolt över att tillhöra en rörelse där så stora tankar fick plats.

Bröderna Georg och Sigfrid Borgström (1893–1939) var båda verksamma inom IOGT. Sigfrid som chefredaktör för IOGTs tidning Reformatorn åren 192­5–1939. Georg blev 1967 av tidningen Expressen utnämnd till den viktigaste svensken i världen.

Georg Borgström blev känd som en nykterhetskämpe i den alkoholpräglade universitetsmiljön i Lund. År 1939 blev han ordförande i Lunds studentkår. Borgström återvände till Sverige efter många år i Amerika och han dog i Göteborg 1990.

Bertil Lindberg

Bilden ovan är hämtad från badkartan.se, @rolf_s_nielsen – Efter badet – Pye Engström, 1976 – Publik bild via Instagram

Avbildade personer från vänster till höger, skulpturen Efter badet (från Wikipedia)

  • Elise Ottesen Jensen (1886–1973), norsk-svensk journalist och sexualupplysare.
  • Paolo Freire (1921–1997), brasiliansk pedagog och fattigdomsbekämpare.
  • Sara Lidman (1923–2004), svensk författare och samhällsdebattör.
  • Mao Zedong (1893–1976), ordförande i Kinas kommunistiska parti och Folkrepubliken Kinas de facto-ledare från 1949 fram till sin död.
  • Angela Davis (f. 1944), amerikansk akademiker, människorättsaktivist och feminist
  • Georg Borgström (1912–1990), svensk-amerikansk akademiker och miljödebattör
  • Pablo Neruda (1904–1973), chilensk poet, diplomat och politiker

Strindberg och nykterhetsrörelsen

August Strindbergs ”Röda rummet”, kanske Sveriges första socialrealistiska roman, gavs ut 1879; samma år som den stora sundsvallsstrejken och som IOGT bildades.

Hur såg Strindberg på folkrörelser i allmänhet och på nykterhetsrörelseni synnerhet? Och hur såg han på själva nykterheten?

Anna Carlstedt berättar vid höstens första Goda samtal om sin stormiga relation till Strindberg; en gudabenådad författare, men också kontroversiell som debattör och privatperson.

Anna CarlstedtFör den breda allmänheten är Anna Carlstedt kanske främst känd som nuvarande nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Inom nykterhetsrörelsen känner vi Anna om tidigare ordförande för IOGT-NTO och för ett långt medlemskap och engagemang inom både UNF:s och IOGT-NTO:s förbundsstyrelser. Hon har varit verksam vid Stockholms universitet och doktorerade 2005 med en avhandling om Nostradamus vid den franska institutionen. Anna är nu knuten till Ersta Sköndals högskola som affilierad forskare.

Samtalet äger rum torsdagen den 28 september 2017 kl.18.30
på IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.
Anmäl dig senast den 25 september till Ingrid Nilsson, ingrid.nilsson1901@telia.com eller 08 774 41 25.

(Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.)

 

När vi satte tak över demokratin

Det goda samtalet, torsdagen den 20 april har lokalerna som tema. Nykterhetsrörelsen skaffade tidigt egna lokaler. Det blev hus för demokrati och mötesfrihet. Hur kunde det gå till när en nybildad förening byggde sin egna lokal? Hur har lokalerna utvecklats över tid och vilken betydelse har lokalerna haft för organisationen?

Britt-Marie Börjesgård, antikvarie och ledamot i sällskapets styrelse berättar. Välkomna att delta i samtalet!

Torsdagen den 20 april 2017 kl.18.30
IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te; smörgåsar till självkostnadspris. Anmäl dig senast måndagen den 16 april till Bertil Lindberg berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63

Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det

 

Ellen Key – en europeisk intellektuell

Idéhistorikern, professor em. Ronny Ambjörnsson talar om Ellen Key i vårens andra Goda samtal, torsdagen den 9 mars. Ronny Ambjörnsson har ägnat delar av sin långa forskargärning åt just Ellen Key, hennes idévärld och betydelse i sin samtid.

Ellen Key var vid sekelskiftet 1900 på allas läppar, stridbar och engagerad i den pedagogiska, feministiska och estetiska debatten.

Här ser vi Ellen Key i ett utsnitt av målningen ”Vännerna” av konstnären Hanna Pauli

Idag är hon i stort sett bortglömd. Vem var hon, vad ville hon? Vad formade hennes idévärld? Lever hennes idéer kvar än idag?

Välkommen att lyssna, ställa frågor och delta i samtalet.

Torsdagen den 9 mars 2017 kl.18.30
IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 6 mars till Bertil Lindberg, berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63. (Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.)

”Hör, ungdomen sjunger sin medvetna sång” – om sången i nykterhetsrörelsen

Årets första Goda samtal ägnar vi är sången.

Magnus Andersson, ledamot i sällskapets styrelse, berättar om musiken och sångens betydelse inom nykterhetsrörelsen.

De kämpande folkrörelserna har alltid sjungit. Vilka funktioner har sången fyllt i nykterhetsrörelsen? Vilken ideologi har texterna förmedlat, hur speglar de rörelsens utveckling?

Vad säger urvalet i sångböckerna om förbunden och deras idéer vid varje tidpunkt?

Hur har sjungandet förändrats – överlever folkrörelsesången in i framtiden? Kom, ställ frågor – delta i samtal och sång!

Välkomna till IOGT-NTO gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm,

torsdagen den 2 februari 2017 kl.18.30

Vi serverar kaffe och te, smörgåsar till självkostnadspris.

Anmäl dig senast måndagen den 30 januari till Bertil Lindberg berlindberg@gmail.com eller 08 631 05 63

Ps. Glöm inte att beställa smörgås om du önskar det.

 

Tur och retur Amerika

Den 5 november 1879 bildades logen 1 Klippan i Göteborg, IOGT och den moderna absolutistiska nykterhetsrörelsen hade därmed kommit till Sverige.

Dagen till ära bjuder vi in till ett samtal mellan Bengt Göransson och Hans Lindblad under rubriken ”Tur och retur Amerika” om idéerna som kom från USA till Sverige med den moderna nykterhetsrörelsen och som formade det nya Sverige.

Lördag den 5 november 2016 kl. 15.00
Uppsala – i Kafé Mumrik vid Kungsgatan nära Uppsala centralstation.

Kom, ställ frågor och delta i samtalet!

Kulturinslag och servering.

Anmälan senast den 1 november till Bertil Lindberg, berlindberg@gmail.com eller telefon 08-631 05 63.