Revolutionärerna Georg Borgström, IOGT och Mao Zedong, Kina

Texten bygger på uppgifter som återfinns på nätet, i tidningen Unga Tankar och i någon mån på vad författaren, Bertil Lindberg, minns.

Drygt 40 år efter sin död fortsätter ordförande Mao Zedong att riva upp känslor i Stockholm. Skälet är konstnären Pye Engströms kalkstensskulptur Efter badet, som står utanför det kommunalägda badhuset i Västertorp. Mao Zedong har inte där att göra, tycker en del.

Skulpturen har en säregen form. Den kan beskrivas som en soffa med sju personer, som alla var mycket omtalade i början på 1970-talet*. Skulpturen är så utformad att vem som så vill kan sätta sig i knät på valbar person. Fjärde man från vänster på bilden är Mao Zedong. På sjätte plats sitter en broder i nykterheten, Georg Borgström. Även han en revolutionär, dock av annat slag.

Vem var då Georg Borgström, som föddes 1912 i vad som nu är Habo i Jönköpings län? Borgström disputerade i Lund i botanik 1939 och blev docent i växtfysiologi 1940 och i livsmedelsteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1951. Borgström arbetade med miljöfrågor och väckte debatt bland annat om den orättvisa fördelningen av världens resurser. Han tog upp miljöfrågor långt tidigare än någon annan i världen. Han skulle fram till sin död 1990 oförtrutet påminna världen om konsekvenserna av de rika ländernas ohållbara stora konsumtion av jordens resurser.

Borgström var tidigt ute med krav på returglas och det var en starkt bidragande orsak till att han kände sig tvingad att lämna Sverige. Företaget AB Plåtmanufaktur, sedermera PLM, hotade att dra in sitt ekonomiska stöd till halvstatliga Svenska Institutet för Konserveringsforskning, som Borgström var chef för. Hotet gjorde att Borgström 1956 emigrerade till Amerika och samma år utsågs han där till professor vid Michigan State University i livsmedelsteknik. Fyra år senare fick han ännu en professur, nu i ekonomisk geografi.

Borgström var den moderna miljödebattens fader. Ett annat epitet som han fick var ”världens samvete”. Hans ständiga varningar för vad som skulle komma att ske med jordens resurser och mänskligheten, om vi inte ändrade vår livsstil, ledde till att han också kallades för ”den mest pessimistiska av pessimister”.

Det har gått drygt 60 å sedan jag hörde honom tala. Jag minns inte orden han använde, men jag minns det djupa intryck han gjorde på mig och ytterligare något tusental som lyssnade på honom i Stockholms konserthus den 12 augusti 1956. Det var i samband med Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund jubileumskongress. SGU fyllde 50 år. Med citat från SGUs tidning Unga Tankar kan vi sammanfatta Borgströms åsikter och vilken roll nykterhetsrörelsen skulle spela i arbetet med att göra världen bättre. Hans tal utgick från en skala som – vill jag påstå – de flesta av oss inte kunde föreställa sig.

Inom de närmaste femtio åren måste världen enas om den skall kunna undvika undergång. I arbetet för en enad värld har också nykterhetsrörelsen, och då inte minst den ungdomsorganisation som i dag firar sitt femtioårsjubileum, sin stora arbetsuppgift.

Det var också på SGU-kongressen Borgström släppte bomben att han till följd av det motstånd en av hans tankar väckt tvingat fram ett beslut att lämna Sverige och flytta till Amerika.

Jag är stolt över att mitt sista framträdande i Sverige, som jag snart skall lämna, blivit här på SGU:s jubileumshögtid, sade professor Borgström. Den svenska godtemplarrörelsen, ur vilken SGU sprungit fram, är samtidig med industrialismen. Den är en av de folkrörelser som har varit med om att förändra vårt samhälle. När den först nådde vårt land stod den i skarp kontrast till den tidens idéer som då rådde, och den har haft en långvarig kamp att föra. Det är stor skillnad mellan att forma sin tids idéer och att spegla dem.

Borgström fortsatte med att presentera en vision för nykterhetsrörelsen med ord och som var typiska för en tid då tron på möjligheten att skapa ett bättre samhälle fortfarande var obruten.

Nykterhetsrörelsens pionjärer hade en brinnande övertygelse om att ett bättre samhälle kunde skapas än det stelbenta ståndssamhälle, som rådde då de första logerna bildades i vårt land. För de idealen verkar den än i dag som ett hälsans salt mot de nedbrytande tendenserna i samhällskroppen. Den hårdaste striden har nykterhetsrörelsen, där den i dag jubilerande godtemplarungdomen ständigt verkat i främsta ledet, haft att kämpa mot dumheten och vidskepelsen. Vi har ännu inte vunnit det slaget. Världen är vårt fält och pionjärernas dröm om ett bättre samhälle måste vi ständigt hålla levande i våra hjärtan.

Jag minns att jag lämnade konserthuset omskakad men också stolt över att tillhöra en rörelse där så stora tankar fick plats.

Bröderna Georg och Sigfrid Borgström (1893–1939) var båda verksamma inom IOGT. Sigfrid som chefredaktör för IOGTs tidning Reformatorn åren 192­5–1939. Georg blev 1967 av tidningen Expressen utnämnd till den viktigaste svensken i världen.

Georg Borgström blev känd som en nykterhetskämpe i den alkoholpräglade universitetsmiljön i Lund. År 1939 blev han ordförande i Lunds studentkår. Borgström återvände till Sverige efter många år i Amerika och han dog i Göteborg 1990.

Bertil Lindberg

Bilden ovan är hämtad från badkartan.se, @rolf_s_nielsen – Efter badet – Pye Engström, 1976 – Publik bild via Instagram

Avbildade personer från vänster till höger, skulpturen Efter badet (från Wikipedia)

  • Elise Ottesen Jensen (1886–1973), norsk-svensk journalist och sexualupplysare.
  • Paolo Freire (1921–1997), brasiliansk pedagog och fattigdomsbekämpare.
  • Sara Lidman (1923–2004), svensk författare och samhällsdebattör.
  • Mao Zedong (1893–1976), ordförande i Kinas kommunistiska parti och Folkrepubliken Kinas de facto-ledare från 1949 fram till sin död.
  • Angela Davis (f. 1944), amerikansk akademiker, människorättsaktivist och feminist
  • Georg Borgström (1912–1990), svensk-amerikansk akademiker och miljödebattör
  • Pablo Neruda (1904–1973), chilensk poet, diplomat och politiker

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *