Var försäkringsbolaget Motorförarna John Länsbergs idé?

”Medlemsvärvningen gick dåligt, och Didriksson hade kallats till Stockholm för att göra något åt det. Han jagade lägenhet och hade familjen kvar på landet. Han var liksom Jakob en ensam man, och deras gemensamma intressen påskyndade bekant­skapen. Det Jakob fick höra om Didrikssons problem gjorde honom intresserad. Han var själv sträng nykterist, han var försäkringskunnig och här fanns det tydligen behov av en sådan man. Jakob var inte den som försatte en chans, och efter några dagar föreslog han Didriksson en helt ny organisationsplan. Förbundet borde bilda ett eget försäkringsbolag.”

Inledningen är ett citat från boken Skilsmässa som kom ut 1961 med Olle Länsberg som författare. Boken handlar till en väsentlig del om tillkomsten av försäkringsbolaget Motorförarna, som i boken fått namnet Nykteristerna. Den första fråga man ställer sig är givetvis varför Olle Länsberg valde att ha med detta i en bok som i långa stycken är en självbiografisk framställning i romanform.

elma simonsson

Elma Simonsson, John Länsbergs hustru och Olle Länsbergs mamma.

 

I boken är Olle Länsbergs namn Georg Andersson, son till Jakob och Olga Andersson. De verkliga namnen på föräldrarna var John Länsberg och Elma Simonsson, som träffades 1921 och resultatet blev Olle Länsberg, som föddes den 28 mars 1922 i Uddevalla. Olle Länsberg växte upp hos de frikyrkliga morföräldrarna Simon och Charlotta Peterson i Ucklum i Bohuslän.

Svaret på frågan varför försäkringsbolaget Motorförarna förekom­mer i boken är att Jakob i romanen är Olle Länsbergs pappa John Länsberg. Det är för sent att fråga Olle Länsberg hur han i sin roman så utförligt och i långa stycken absolut korrekt kunde berätta om tillkomsten av försäkringsbolaget Motorförarna/Nykteristerna. Berättade pappa John för sonen Olle , eller är det så enkelt att författaren har haft tillgång till dokument som underlag för sin roman? Det finns naturligtvis en möjlighet till, nämligen att det helt enkelt är egna hågkomster; Olle Länsberg var 9-10 år gammal när det hände som återges i inledningen.

Vem var då Didriksson, var han en verklig person eller enbart en romanfigur? Jag råkar veta eftersom jag med början runt 1960 i tjänsten och på fritiden ofta träffade honom. Hans namn var Simon Fredriksson, en köpman från Ödeshög. Simon var MHFs medlem nr 1 och han var med om att bilda försäkringsbolaget Motorförarna. Målande berättade han för mig om slitet med att skaffa fram det garantikapital, som krävdes för att få starta ett försäkringsbolag.

Så en dag frågade Simon om jag kände till romanen Skilsmässa av Olle Länsberg. Jag har ett minne av att jag kände till författaren men inte boken Skilsmässa. Simon berättade med stolthet i rösten att han förekom i boken under namnet Didriksson. Jag skaffade boken och kunde konstatera att mycket av det som Simon berättat återfanns i romanens form i boken Skilsmässa.

Rörelsens andliga lyftkranar fattar beslut

I boken beskriver Olle Länsberg de personer som stod bakom projektet att bilda ett försäkringsbolag för helnyktra motorförare så här:

”Organisationens stöttepelare och andliga lyftkranar bestod huvudsakligen av nykterhetspampar och riksdagsmän, av folkhögskolelärare, predikanter, präster, ombudsmän, folkskolemän, redaktörer, borgmästare och rektorer.”

Didriksson beskrivs som en handlare i ett mindre samhälle. Den erfarenheten hade enligt ”de andliga lyftkranarna” gjort honom lämplig som rörelsens, d v s MHFs, försäkringsexpert. Och det här stämmer. Simon berättade att han varit handlare, men beslutat sig för att sälja butiken och flytta till Stockholm. Och det var då det inträffade, som beskrivs i inledningen.

Romanfiguren Jakobs förslag att starta ett eget försäkringsbolag möttes med försiktig nyfikenhet från Didrikssons sida. Han kände de som satt i ledningen för rörelsen. Samtidigt såg Didriksson framför sig ett försäkringsbolag för alla landets nykterister och föreställde sig att det här skulle bli ett svårt jobb. Hans konklusion var

”Det svåraste blir nog att finna mannen, som kan planlägga och genomföra en så stor sak, sa han till slut. I vår nuvarande led­ning vet jag inte någon.

– Jag kan göra det, sa Jakob.”

I romanen tar det Jakob en vecka att få fram en plan som kunde presenteras för styrelsen. Efter att först ha sagt nej ändrar sig styrelsen. Jakob är med på ett sammanträde och får tala för sitt förslag. Länsberg konstaterar i boken att Jakob, d v s pappa John, sågs med misstro av de ”andliga lyftkranarna”.

Men till slut kommer så beslutet att ett försäkringsbolag, i boken kallat Nykteristerna, ska startas. Jakob som bespetsat sig på att bli bolagets direktör ställs helt utanför. Med besvikelse konstaterar Jakob att det i stället blir den person som i romanen kallas Dunge Hans verkliga namn är Bror Gustav Bylund. Det är han som blir chef för verklighetens Motorförarna – ömsesidigt försäkringsbolag för helnyktra.

Sanningen är en utmaning

Som framgått gör Olle Länsberg gällande att hans pappa John var den som kläckte idén om ett eget försäkringsbolag, bildat av de ledande männen inom Motorförarnas Helnykterhetsförbund. Tänk om det verkligen är så. Det är förbluffande många detaljer i boken som stämmer med verkligheten och den bild som Simon Fredriksson på sin tid gav av tillkomsten av försäkringsbolaget Motorförarna.

Henry Miller och Olle Länsberg

Författaren Henry Miller i samspråk med sin kollega Olle Länsberg.

Kan det vara så att det stämmer att ledningen, de som Olle Länsberg kallar ”de andliga lyftkranarna”, såg John Länsberg som en utböling, tog idén från honom och bildade ett försäkringsbolag och samtidigt raderade bort honom från historieböckerna?

Detta bör ses som en utmaning för de som har tillgång till MHFs och Motorförarnas/Ansvars arkiv.

Frågan om John Länsbergs roll vid tillkomsten av försäkringsbolaget Motorförarna bör få ett svar.

En efterskrift

Vad hände då med Georg Andersson, Olle Länsbergs alter ego i boken? Han blev medlem i National Templar Ordens scoutförbund, som hade sitt högkvarter på Kammakaregatan i Stockholm. Georg var till en början en motvillig scout, närmast tvingad dit av sin pådrivande pappa Jakob. Efter ett tag blev Georg frälst och fördjupade sig i scouthandboken. Han blev, som det heter i boken Skilsmässa, ”En ung soldat i i de torrlagdas  frimodiga kämpahär…”

Han blev en millimetermoralist, som noga iakttog och dömde sin omgivnings minsta avvikelse från den heliga scoutlagen. Den nya tron  blev hans första riktiga vapen mot vuxenvärldens tryck, blev svärdet, med vilket han började hugga sig fri från den skuldmedvetenhet, som normalt följer det kuvade barnets oppositionsförsök mot anhöriga och lärare.

Georg bryter sig så småningom ur det han till slut, trots alla goda sidor med scouting, upplever som en hämsko. Han blir ingen livstidsnykterist och pappa Jakob ser sina drömmar om en framträdande plats i försäkringsbolaget Nykteristerna gå upp i rök.

Nej, detta är ingen uttömmande skildring av boken Skilsmässa. Det finns så mycket mer som gör den värd att läsa.

Bertil Lindberg

 

Litteratur

Lindgren, Åke; Rörelse i tiden. 2001

Länsberg, Olle; Skilsmässa. 1961

Blå Boken, kalender för ideellt och socialt arbete, årgångarna 1926, 1928, 1930, 1933 och 1934.

Nykterhetsfolkets kalender årgång 1926.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.