Om det gåtfulla geniet Ernst Herman Thörnberg

Bland de böcker jag tog med mig till Australien, där jag bodde i 17 år, hörde Karl Jäders ”Ett Gåtfullt Geni”. Det hände vid ett antal tillfällen att jag ägnade en stund åt läsning och reflexioner kring den kanske märkligaste person de svenska folkrörelserna har haft, Ernst Herman Thörnberg. Det slog mig då, och mera påtagligt efter återkomsten till Sverige, att det var svårt att förstå att någon som betytt så mycket så snabbt kunde glömmas bort. Thörnberg var ett av skälen till att Nykterhetshistoriska Sällskapet bildades 2014. Här en text om ett original som var ett gåtfullt geni.

Bertil Lindberg

Thörnberg vid boken

Minnesvården över filosofie hedersdoktor Ernst Herman Thörnberg avtäcktes den 6 juni 1963 på Klara kyrkogård i Stockholm. Det var på den dagen för 90 år sedan som E.H. Thörnberg föddes utom äktenskapet på Gunnebo Bruk i Gladhammars socken, numera en del av Västervik. Han växte upp hos sina morföräldrar i en backstuga i Tuna socken i norra Kalmar län. Hedersbevisningen på Klara kyrkogård gällde en man som flitigast och bäst, i tal och i skrift, beskrivit de svenska folkrörelserna med betoning på dem som en gång kallades de klassiska folkrörelserna, d v s väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, här nämnda i den ordning de etablerades i vårt land. Thörnbergs forskningsintresse omfattade även kooperationen och vi ska inte glömma att Thörnberg var sin tids främste kännare av emigrationen till norra Amerika.

Det var på eftermiddagen den 6 juni 1963 som vi, representanter för bl.a. de klassiska folkrörelserna, samlades på Klara kyrkogård för att vara med om en ceremoni som skulle hedra den mest kände folkbildaren landet ägt under många årtionden. På vänster sida om minnesstenen en svensk flagga och på dess högra sida en frälsningssoldat med arméns flagga. Frälsningsarmén var även där med en hornmusikkår. Det fanns ett skäl till att Frälsningsarmén fick så stort utrymme. Jag återkommer till detta.

Minnesstenen som avtäcktes den här dagen bar texten ”Doctor honoris causa Ernst Herman Thörnberg 6.6. 1873 – 12.11 1961. Svenska folkrörelser reste vården”. Stenen pryddes av en porträttmedaljong. Talet vid ceremonin hölls av, helt följdriktigt kan man säga, landshövding Ruben Wagnsson, som inte endast var en god vän till E.H. Thörnberg utan också en man med djup förankring i de svenska folkrörelserna och då inte minst nykterhetsrörelsen.

Thörnberg var en man som, utan akademisk utbildning, bäst av alla i landet i tal och skrift beskrivit de svenska folkrörelsernas framväxt och mest initierat av alla porträtterat de stora männen och kvinnorna inom dessa rörelser. Thörnbergs forskning ledde till att han 1939 promoverades till hedersdoktor i sociologi vid Uppsala universitet.  I sig var detta sensationellt eftersom sociologi ännu inte var en disciplin vid universitetet. Den första sociologiprofessorn utsågs först 1947. Hans namn var Torgny Segerstedt.

Thörnberg utses till hedersdoktorKanske är just 1930-talet det årtionde då Thörnberg fick mest offentlig uppskattning och dessutom en garanterad inkomst. Han är den ende svensk som genom årliga riksdagsbeslut, med början 1936 fram till sin död 1961, beviljades en statspension och hade en egen rubrik i dåvarande ecklesiastikdepartementets del i statsverkspropositionen. Initiativet till detta togs 1935 av bland andra professorerna Eli Heckscher, Gösta Bagge och Gunnar Myrdal. Det berättas att det var många riksdagsledamöter som såg till att vara i kammaren när beslutet skulle tas, allt för att hedra Thörnberg.

Törnberg teckningThörnbergs intresse gällde inte endast rörelser och personer i Sverige. I böcker och i föreläsningar exemplifierade Thörnberg ofta med personer han mött under sina resor i bl.a. Danmark, Norge, Finland, England och Amerika. Thörnberg träffade från seklets början fram till slutet av 1950-talet alla av betydelse inom de svenska folkrörelserna, de politiska partierna och fackföreningsrörelsen. Man kan också säga att det var de stora männen och kvinnorna som träffade Ernst Herman Thörnberg. Han var nämligen en man de flesta ville träffa.

EWK tecknar ThörnbergThörnberg var en person man lade märke till. Ingen som sett eller hört Thörnberg glömmer det. Hans klädsel var originell, präglad av rädsla för kyla och drag och till detta bacillskräck. Hans diktion kunde göra även skådespelare av den gamla stammen avundsjuka och han ackompanjerade sin framställning med vackra handrörelser.

Thörnberg var en suverän föreläsare med ett språk fyllt av metaforer och alliterationer. Professor Gunnar Vestin beskrev talekonsten så här:

Thörnbergs prosa var inte så vanlig, och han använde ofta alliterationer. Han skrev t.ex. om någon att hans stil var inte lysande men belysande. En gång skrev han om högre klasser, som vilar på börs, bok  och börd. Klassiskt är hans uttryck ”fyllans, födelsens och frälsningens tid.”

Jan Olof Olsson, Jolo, skrev i en minnesruna i Dagens Nyheter 1961:

Hans stil ledde också till en lysande karakteristik, som när han skildrade den USA-skolade jämtländske baptistpredikanten John Ongman och hans svarta skägg; ”Detta skägg böljade med hälsningar från världshav, majsfält, flodångare.

Landshövding Ruben Wagnsson med hustru Helga var personliga vänner med Thörnberg. Ruben Wagnsson fogade efter Thörnbergs död den här biten till bilden av Thörnberg:

I talarstolen verkade han kanske diva, ett drag som det inte fanns ett spår av, när man samtalade med honom. Och under mer än tre decennier har jag haft många och långa samtal  med honom om olika ting. Han hade en enastående personkännedom och han tyckte om att kollationera sina intryck av personer inom politiska partier, nykterhetsrörelse och frikyrkorörelsen.

Thörnberg i talarstolenThörnberg höll cirka 3 000 föredrag i alla landets städer utom två. I Sveriges Radio medverkade Thörnberg med drygt 40 föreläsningar med början 1929. I televisionens barndom, vi talar om hösten 1958, spelade Sveriges Radio (jo, det hette så fram till slutet av 1970-talet) in tre program med Thörnberg. Intervjuare var Håkan Unsgaard. Thörnberg var sig själv. Han var estradören, folktalaren, folkbildaren, föreläsaren och vid 85 års ålder agerade han obekymrad om det nya mediet televisionen. Thörnberg skötte ruljangsen och gav även instruktioner till Håkan Unsgaard. Nykterhetshistoriska Sällskapet äger kopior av dessa filmer.

Bredden på Thörnbergs forskar- och folkbildningsinsatser är det få, om ens någon som kan konkurrera med. Här några exempel hämtade från Kungliga Bibliotekets register. Totalt handlar det om 47 poster av och om E.H. Thörnberg. Titlarna ger en bild av bredden på hans intressen, kunskap och författarskap.

  • Folkrörelser och samhällsliv i Sverige. 1943.
  • Sverige i Amerika och Amerika i Sverige. 1938.
  • Arbetsförhållanden i Amerika efter krigsutbrottet 1915. 1915.
  • Nationalekonomiens historia: en framställning av det ekonomiska tänkandets utveckling. 1924.
  • Den kooperativa rörelsenen kortfattad allmän öfversikt. 1907.
  • Belgiens småbönder och deras föreningsväsende. 1902
  • Alkoholmissbruket ur socialekonomisk synpunkt: Grundlinjer. 1910.

Ernst Herman Thörnberg gjorde en klassresa av annat slag än vi vanligtvis menar med det uttrycket. Han sökte inte ekonomisk vinning och framgång. Under många år bodde Thörnberg under ytterst enkla förhållanden i rum 204 på Frälsningsarmén hotell med adress Drottninggatan 66 i Stockholm. Det var Frälsningsarmén som i väsentlig mån såg till Thörnbergs fysiska välbefinnande. Vid hans frånfälle förundrades personalen på hotellet över att någon kunde ha så få jordiska ägodelar.

Thörnberg ägnade sin förestående bortgång ett stort intresse. Det framgår bland annat av hans efterlämnade papper. Där återfanns bl a följande brev från 1956, ställt till Svenska Telegrambyrån i Stockholm:

Härmed framställes, att Telegrambyrån på hövligt sätt meddelar press och radio, att undertecknad önskat, att min död och begravning icke med ett ord omnämnes. Motser räkning på den avgift, som krävs för denna anordning.

Med utmärkt högaktning
H. Thörnberg

Hans önskan blev inte uppfylld. Landets kulturpersonligheter, liksom företrädare för den akademiska världen, överträffade varandra med hyllningsartiklar till denne originelle man som med startpunkt i en backstuga och utan mycket av formell utbildning erövrade en plats i såväl den akademiska världen som de folkliga rörelser han så lysande skildrat i tal och i skrift.

Thörnberg begravdes i november månad 1961 på Sankta Clara kyrkogård i Stockholm.. Officiant var pastor J. W. Johnson från Stadsmissionen. Tal hölls av Ruben Wagnsson som företrädare för de folkliga rörelserna. Den akademiska världen företräddes av rektor magnificus professor Torgny Segerstedt vid Uppsala universitet.

Som nämnts var det inte de jordiska tillgångarna som spelade den största rollen för E.H. Thörnberg. Det mesta av det han behövde fanns på Kungliga Biblioteket och dit gick han varje morgon, från hotellet längs Drottninggatan till Tunnelgatan (nuvarande Olof Palmes Gata), sedan genom Brunkebergstunneln fram till KB. Det är detta som förklarar varför det vid Brunkebergstunnelns västra mynning står en liten statyett föreställande Ernst Herman Thörnberg. Vi som känner frändskap med Thörnberg stryker honom över ryggen varje gång vi passerar. Han är värd att bli blank på ryggen. I läsesalen på KB fanns en gång på en av pulpeterna en plakett som berättade att här satt Ernst Herman Thörnberg.

När minnesvården avtäcktes den 6 juni 1963 talade, som tidigare nämnts, Ruben Wagnsson. Han sammanfattade med de här orden Ernst Herman Thörnbergs gärning:

Thörnberg var en färgstark och originell man, som genom sina forskningar åt sig rest en varaktig minnesstod inom de svenska folkrörelserna och inom sociologisk forskning.

*                *                *

Texten ovan bygger i någon mån på egna erfarenheter och till den alldeles övervägande delen på Karl Jäders bok ”Ett Gåtfullt Geni”. Boken kom ut 1968. Illustrationerna är hämtade ur samma bok.

Nykterhetshistoriska Sällskapet har tagit som en av sina uppgifter att se till att denne folkbildningens gigant inte glöms bort. Det har gått lång tid sedan han lämnade oss och ännu längre tid räknat från hans mest produktiva period, men han förtjänar en plats och då främst bland dem som i text och i tal har beskrivit de svenska folkrörelserna.

1951 – det år då IOGT i världen fyllde 100 år – hedrades Ernst Herman Thörnberg med Godtemplarordens förtjänstplakett som ett uttryck för Ordens tacksamhet och beundran inför hans forskargärning, författarskap och föreläsningskonst.

Bertil Lindberg

En reaktion på “Om det gåtfulla geniet Ernst Herman Thörnberg

  1. Jag Kerstin Lindberg, född i Stockholm 1932, minns EH Thörnberg. För mig och mina jämnåriga var han ”farbrorn med tussar i öronen”. Förmodligen visste mina föräldrar vem han var, annars skulle jag inte nu ha reagerat för hans namn. På en av teckningarna syns tussen i örat! Han var ett original, visst var han det, men om jag minns rätt omtalades han alltid med aktning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *